Trångt i håven?

Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna.
I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna.
1.6.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I båda religionerna är det här med att ge vidare av det man själv har fått något institutionaliserat. Givandet är inlemmat i tron som ett viktigt element för dess egen skull, och för både givarens och mottagarens skull.

Justinus Martyren, en av fornkristendomens förgrundsgestalter på 100-talet, beskriver hur givandet förekom både som ett spontant utflöde för att hjälpa någon som just då var i akut nöd – katastrofhjälp alltså – och som ett fast element i de kristnas gudstjänstfirande.

En församling kan själv bestämma vart hälften av söndagarnas kollekt går. Resten av kollekterna fastslår Kyrkostyrelsen. En del av kollekterna måste uppbäras en viss dag i hela landet i så kallade officiella kollekter. Andra kollektmål får församlingen själv placera in – men de ska tas upp under året. En tredje kategori är rekommenderade kollektmål.
I församlingarna har de bundna kollekterna ofta förorsakat gnissel. När till exempel församlingens egen missionär medverkar i gudstjänsten går det inte för sig att ta upp kollekt för just det arbetet i kollekten som följer och som församlingen själv stöder ifall Kyrkostyrelsens lista säger annat.
Det fjärmar församlingsmedlemmarna från det gemensamma arbetet, och systemet gör det otympligt att snabbt koppla kollektelementet till lokala satsningar. Det gör också att kollekten lätt blir ett lösryckt inslag, en ritual utan begripligt innehåll.

Visserligen säger Kyrkostyrelsen i sitt färska beslut att man av särskilda skäl kan flytta en officiell kollekt, med tillbörlig anmälan till Kyrkostyrelsen. Som exempel nämns en olycka som drabbat regionen. Det är bra att den möjligheten finns.
Men marthornas unika och engagerande storsatsning i bygden för ensamstående mödrar i Indien är knappast en sådan – och utan flexibilitet klipps onekligen vingarna av församlingens möjligheter att visa att den är en del av sitt närsamhälle.

Den lutherska kollekthåven är någonting mitt emellan tiondegivandet och den frivilliga insamlingen. Det att håven dyker upp i varje gudstjänst anger tonen, frekvensen, den finns där för att möjliggöra det regelbundna givande som hör till tron. Vanliga söndagar, när det är glest i kyrkbänkarna, är kollekterna ofta lätt räknade.

Men inte alltid. Håven är också ett enkelt sätt att både samla in och ge större gåvor när den plötsliga nöden slår till. När kyrkorna fylls under de stora helgerna är det också enkelt att göra en rejäl engångsinsats för hela året. Därför är kollekterna livsviktiga för många av de organisationer som verkar inom de lutherska kyrkan. Det igen leder till att det är högst angeläget för många av dem att veta om de får till exempel juldagens kollekt. Det att Kyrkostyrelsen vid sitt senaste plenum nu tar ett fastare grepp om kollekthåven är ur de organisationernas synvinkel sett både bra och dåligt. Visst är det bra att det finns klara spelregler för vad som går för sig.
Eftersom en av Kyrkostyrelsens motiveringar till skärpningarna är genomskinlighet och allmännytta för helhetskyrkan gäller det för organisationerna att beveka dem som gör upp listan.
I grund och botten handlar det alltså mycket om makt och mer styrning.
Och där det finns makt önskar man också Kyrkostyrelsen vishet i kapplöpningen om kollekterna så att den inte leder till att både de som anhåller och de som beviljar säljer sin själ.

May Wikström



val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23