Årets kantor utses av styrelsen för Finlands Kantor-organistförbund och Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstads svenska församling, tog emot utmärkelsen vid kvällsfesten på de nationella kantorsdagarna i Vasa på onsdag kväll.
Kyrkomusikerföreningen beskriver hennes arbete så här: ”Lisen är en kantor som gör ett kvalitativt arbete såväl inom körverksamhet, orgelpedagogik och inte minst hennes eget orgelspel som är på en hög nivå. Hon har hög arbetsmoral, är alltid positiv och utför sitt arbete med glädje.”
Hur länge har du vetat om det här?
– Det var en intressant vecka före jul med tre överraskningar tre dagar i följd. På onsdag meddelar kyrkoherden att jag tilldelats kyrkans förtjänsttecken i guld för mer än 30 års tjänst. På torsdag ringer Tuuli Muraja från kantorsförbundet och säger att jag utsetts till Årets kantor 2025. Det är så hemligt att jag bara får berätta för min förman och för min man. Och på fredag får jag mejl av biskopen att jag tilldelats hederstiteln Director Cantus, säger Lisen.
Vilken utmärkelse värderar du högst?
– Det är svårt att plocka ut en av dem som viktigare, så nej, jag kan inte säga vilken utmärkelse jag värderar högst. Jag är ödmjukt tacksam och glad över alla tre.
Hade du klart för dig som ung att du skulle bli kantor?
– Musiken har varit viktig för mig ända sedan jag var barn. Vi är en stor syskonskara och då vi lekte söndagsskola var det alltid jag som var kantor. Som barn tyckte jag om att vara i kyrkan, sjunga psalmer och lyssna på musik. Där var Bengt Forsblom en viktig inspiratör för mig.
Han var kantor Lisens hemförsamling Esse.
– Jag gick ett år i Evangeliska folkhögskolan där min lärare Stefan Lönnquist puffade mig vidare. Jag kom in till Konservatoriet i Jakobstad hösten 1990 och blev färdig kantor 1993. Sedan fortsatte jag på musikerlinjen och satsade mera på att spela orgel.
– För mig var det som en dröm att få jobba i kyrkan och sitta vid orgeln och spela. Det blev starkt för mig.
När kom körerna i bilden?
– Jag satsade först på orgeln med Dan Lönnqvist som lärare. Körerna kom när jag började jobba i församlingen. I Pedersöre tog jag över barnkören, kyrkokören och startade upp Mellankören, en liten grupp ungdomar. 1996 började jag jobba iJakobstad och då med barnkören. När de barnen växte upp blev de ungdomskören Cantate, som jag jobbat med i femton år. Jag leder också damkören Gloria och tillsammans med Annika Wester projektkören Chorus Novus.
Många körsångare kommer från laestadianväckelsen. Har du puffat för körerna där?
– Damkören Gloria startade då unga mammor inom väckelsen ville börja sjunga. Jag lovade vara med ifall de fick samlat ihop ett gäng. Och därifrån har det bara fortsatt. Det är roligt att folk vill sjunga i kör.
Har det blivit roligare att jobba med körerna än med orgeln?
– Orgeln är lika viktig. Som kantor ska man vara en mångsysslare. Jag är glad över att få ha orgelelever inom ramen för mitt jobb. Det är roligt att se dem utvecklas både när det gäller att ackompanjera psalmer och orgelrepertoar.
Förbundet motiverar valet av Lisen tillårets kantor med att hon mycket berömvärt vägleder unga musikintresserade in i orgel- och kyrkomusikens värld och gör det möjligt för dem att utöva orgelmusik. Hon har fostrat unga församlingsmedlemmar i kyrkomusik, både som körledare och som orgellärare.
