Kyrkomötet vill utveckla parokialprincipen

Kyrka. Efter omröstning beslöt kyrkomötet att anteckna till kännedom kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna. 
9.5.2011 kl. 00:00

Förvaltningsutskottet konstaterar i sitt betänkande att det inte är ändamålsenligt att återsända framställningen till kyrkostyrelsens för ny beredning, vilket hade föreslagits i remissdiskussionen. 

– Förvaltningsutskottet anser att det är mycket viktigt att utveckla parokialprincipen, men de frågor som berör parokialprincipen är åtminstone till en del under behandling i kyrkostyrelsen i olika arbetsgrupper. Det är viktigt att dessa arbetsgrupper beaktar betänkandets synpunkter i sitt arbete, sade förvaltningsutskottets viceordförande Marjaana Perttula. Parokialprincipen innebär att man måste höra till den församling på vars område man bor.
 
I sitt betänkande påminner förvaltningsutskottet om att kyrkomötet hösten 2010 beslöt att kyrkoskatten också i fortsättningen ska grunda sig på kommunalbeskattningen och att det beslutet ger riktlinjer för kyrkans organisationsform. Det mest väsentliga då man utvecklar parokialprincipen är hur man inom ramen för den stöder och utvecklar gemenskapsskapande verksamhetsformer som överskrider församlingsgränserna.
 
I framtiden måste kyrkan allt mer beakta att medlemmar vill höra till gemenskaper som är betydelsefulla för dem, oberoende av församlingsgränser. Parokialprincipen medför alltså utmaningar för kyrkans förvaltning, verksamhet och dataadministration.
 
Förvaltningsutskottet påpekar att en kommungränsöverskridande församlingsstruktur är en betydligt större fråga än kyrkliga samfälligheter och rör kyrkans organisationsform och hänvisar till förslag om församlingsförvaltning som grundar sig på större helheter fastän verksamheten sker lokalt. Förvaltningsutskottet anser att man fortsättningsvis ska utreda visioner om församlingsadministration som till exempel grundar sig på prosteri- eller stiftsprincipen.
 
I diskussionen inför omröstningen sade biskop Björn Vikström att nya forskningsresultat visar att modellen med stora församlingsekonomier med verksamhetsenheter på lokal nivå inte har fungerat lika bra som väntat.
 
Vikström menade att man inte behöver ändra på de system som berör förvaltning och ekonomi eftersom det är ett tungt och dyrt alternativ. Han föreslog att kyrkan kunde gå in för någon form av internt clearing system där församlingsmedlemmar till exempel kan anhålla om att höra till en annan församling än den på vars område man bor – en parokialprincip på kyrkans egna villkor.
 
Ombudet Stig Kankkonen kom med ett motförslag till utskottets beslutskläm som understöddes av Vikström. Kankkonen ville i beslutsklämmen betona kyrkans möjligheter att söka sina egna lösningar, på basen av parokialprincipen, då den formar församlingsstrukturerna i en situation med en fortgående förändring av kommunstrukturen. Kankkonens motförslag till utskottets beslutskläm förlorade omröstningen med rösterna 69-35.

KT



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08