Arbetet är en viktig del av livet

Ledare. Den första maj vajar den blåvita flaggan officiellt för det finländska arbetets dag.
För många handlar det mest om struvor och ballonger, men i glammet kan det vara skäl att reflektera över arbetets dag, och det faktum att den fokuserar något vi gemensamt behöver slå vakt om.
5.5.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Arbete utgör en stor del av vårt liv och vår vardag, både i tid och i tankar.Arbetet kan vara en stor källa till glädje, och en lika stor anledning till sorg.Frånvaron av arbete är ett helvete som inte ens serpentinerna kan pynta till en festlokal.I slutet av mars i år hade knappt 2,4 miljoner finländare i arbetsför ålder jobb av något slag. Samtidigt var ytterligare en kvarts miljon utan. Siffrorna visar att 12 000 färre var sysselsatta än året innan, något som ryms inom Statistikcentralens felmarginaler. De arbetslösa var 5 000 fler, också det inom samma felmarginal.

Men all statistik slätar ut groparna i vägen. Därför är det skäl att till exempel lyfta fram att fastän fler män hade fått jobb i jämförelse med mars 2010, så hade de icke-sysselsatta kvinnornas antal ökat med 28 000 jämfört med ifjol.Rätten till arbete ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. Där säger artikel 23 att var och en har rätt till arbete – samt till skydd mot arbetslöshet. I en efterkrigstida värld med återuppbyggnadsarbete bakom varje knut var det ingen som ifrågasatte att det fanns jobb för var och en. Från och med sjuttiotalet började nedprioriteringen. Med globala institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden i spetsen anammade såväl ekonomer, politiker som journalister den nyliberala hållning som manifesterade sig i termen Washington konsensus.

Den skolan kom, enligt kritikerna, att styra både utvecklingsländer och industriländer mot en stadig nedprioritering av rätten till arbete som målsättning för den ekonomiska politiken.
Konkret innebar den till exempel att länder som ville satsa på arbetslöshetsbekämpning hade svårt att få utvecklingslån. Under tjugo år gjorde policyn arbetslösheten till ett permanent fenomen.
Under nittiotalet blev kampen mot inflationen det ekonomisk-politiska målet nummer ett. Den svenska regeringens stora kartläggning Välfärdsbokslutet visar att valutakrisen där drev upp arbetslösheten med allvarliga följder för enskilda individers ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Arbetslösheten leder till utanförskap och ofta också en politisk marginalisering. Det i sin tur är något som kan fångas upp av populistiska krafter. Det är ett svidande aktuellt betyg på senaste riksdagsval även i Finland, denna maj 2011.

Nyckeln till fattigdomsbekämpning på lång sikt ligger i arbete och sysselsättning. Garantierna för en sund demokrati gör det också.
Med facit på hand hoppas man att nästa regering medvetet tar sig an uppgiften att aktivt trygga rätten till arbete, lika lön för lika arbete, vila, fritid och skälig begränsning av arbetstiden – alla gamla godingar direkt saxade ur ESK-konventionen daterad 1966.

May Wikström



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16