Kristna ledare gör upprop för religionsfriheten

Kyrka. I ett gemensamt uttalande betonar de religiösa ledarna i Finland religionsfriheten som en universell princip och individuell mänsklig rättighet. De påpekar vikten av att beakta religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden. 18.4.2011 kl. 00:00

Religionsledarna säger att religionsfriheten tillsammans med övriga mänskliga rättigheter har en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet.

De religiösa ledarna betonar att det är viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.

Religionsledarna påpekar också religionernas eget ansvar för att trygga religionsfriheten och rätten att byta religion utan påtryckningar.

Det gemensamma uttalandet på fredagen (15.4) har undertecknats av bland andra lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen, ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo, katolska kyrkans biskop Teemu Sippo, ordförande Gideon Bolotowsky, Centralrådet för de judiska församlingarna, ordförande Okan Daher, tatarsamfundet, ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse, Islamska rådet i Finland och generalsekreteraren för Ekumeniska rådet i Finland, Heikki Huttunen.
 
Religionsledarnas uttalande i sin helhet:

Uttalande om religionsfrihet

Religionsfrihet är en universell princip och en individuell mänsklig rättighet. Denna rättighet finns inskriven i såväl i FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna som i Finlands grundlag.
Religionsfriheten garanterar var och en rätt att privat och offentligt utöva sin religion; att tro, be, fira gudstjänster och helger samt förkunna. Den ger också barn och föräldrar rätt till religiös fostran. Samtidigt garanterar religionsfriheten envars rätt att inte tro eller utöva religion.
Det är statens skyldighet att garantera religions- och åsiktsfrihet för medborgarna. Religionsfriheten har tillsammans med övriga mänskliga rättigheter en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet. Samhällets sekularisering är inte nödvändigtvis ett hot mot religionen. Snarare kan den ge religionerna möjlighet att enskilt och tillsammans aktualisera och erbjuda en plattform för människors möte med de stora livsfrågorna.
I länder med begränsad religionsfrihet är även övriga mänskliga rättigheter kränkta och den samhälleliga utvecklingen hotad. Därför är det viktigt att Finlands biståndspolitik vid sidan av övriga mänskliga rättigheter också uppmärksammar religionsfrihetssituationen i mottagarländerna.
Religionerna själva bär också ansvar för tryggandet av religionsfriheten, eftersom religionsfriheten innefattar rätten att fritt byta religion. Ingen får utsättas för påtryckning inför ett sådant steg eller därefter.
Religionen erbjuder individen gemenskap, tillhörighet, tröst, referensram och möjlighet att bearbeta de stora livsfrågorna. I den moderna kulturen är det dock inte självklart att alla förstår betydelsen av religionen och dess innehåll. Därför är det viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.
Finland har goda förutsättningar att bli ett föregångsland när det gäller mötet mellan olika religioner och kulturer som slagit rot i det finländska samhället. Mötena mellan ledare för de tre monoteistiska religionerna som initierades av republikens presiden 2001, samt grundandet av Religionernas samarbete i Finland - RESA-forumet är steg i rätt riktning. Dessa samtalsforum finns till för att motarbeta fördomar och öka kunskapen om de olika religionerna och kulturerna i vårt samhälle.
Underskrifter
Ärkebiskop Kari Mäkinen
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
 
Ärkebiskop Leo
Ortodoxa kyrkan i Finland
 
Biskop Teemu Sippo
Katolska kyrkan i Finland
 
Ordförande Gideon Bolotowsky
Centralrådet för de judiska församlingarna
 
Ordförande Okan Daher
Suomen Islam-seurakunta (tatarsamfundet)
 
Ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse
Suomen Islamilainen Neuvosto (Islamska rådet i Finland)
 
Generalsekreterare Heikki Huttunen
Ekumeniska rådet i Finland

KT



katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43