Kristna ledare gör upprop för religionsfriheten

Kyrka. I ett gemensamt uttalande betonar de religiösa ledarna i Finland religionsfriheten som en universell princip och individuell mänsklig rättighet. De påpekar vikten av att beakta religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden. 18.4.2011 kl. 00:00

Religionsledarna säger att religionsfriheten tillsammans med övriga mänskliga rättigheter har en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet.

De religiösa ledarna betonar att det är viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.

Religionsledarna påpekar också religionernas eget ansvar för att trygga religionsfriheten och rätten att byta religion utan påtryckningar.

Det gemensamma uttalandet på fredagen (15.4) har undertecknats av bland andra lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen, ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo, katolska kyrkans biskop Teemu Sippo, ordförande Gideon Bolotowsky, Centralrådet för de judiska församlingarna, ordförande Okan Daher, tatarsamfundet, ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse, Islamska rådet i Finland och generalsekreteraren för Ekumeniska rådet i Finland, Heikki Huttunen.
 
Religionsledarnas uttalande i sin helhet:

Uttalande om religionsfrihet

Religionsfrihet är en universell princip och en individuell mänsklig rättighet. Denna rättighet finns inskriven i såväl i FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna som i Finlands grundlag.
Religionsfriheten garanterar var och en rätt att privat och offentligt utöva sin religion; att tro, be, fira gudstjänster och helger samt förkunna. Den ger också barn och föräldrar rätt till religiös fostran. Samtidigt garanterar religionsfriheten envars rätt att inte tro eller utöva religion.
Det är statens skyldighet att garantera religions- och åsiktsfrihet för medborgarna. Religionsfriheten har tillsammans med övriga mänskliga rättigheter en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet. Samhällets sekularisering är inte nödvändigtvis ett hot mot religionen. Snarare kan den ge religionerna möjlighet att enskilt och tillsammans aktualisera och erbjuda en plattform för människors möte med de stora livsfrågorna.
I länder med begränsad religionsfrihet är även övriga mänskliga rättigheter kränkta och den samhälleliga utvecklingen hotad. Därför är det viktigt att Finlands biståndspolitik vid sidan av övriga mänskliga rättigheter också uppmärksammar religionsfrihetssituationen i mottagarländerna.
Religionerna själva bär också ansvar för tryggandet av religionsfriheten, eftersom religionsfriheten innefattar rätten att fritt byta religion. Ingen får utsättas för påtryckning inför ett sådant steg eller därefter.
Religionen erbjuder individen gemenskap, tillhörighet, tröst, referensram och möjlighet att bearbeta de stora livsfrågorna. I den moderna kulturen är det dock inte självklart att alla förstår betydelsen av religionen och dess innehåll. Därför är det viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.
Finland har goda förutsättningar att bli ett föregångsland när det gäller mötet mellan olika religioner och kulturer som slagit rot i det finländska samhället. Mötena mellan ledare för de tre monoteistiska religionerna som initierades av republikens presiden 2001, samt grundandet av Religionernas samarbete i Finland - RESA-forumet är steg i rätt riktning. Dessa samtalsforum finns till för att motarbeta fördomar och öka kunskapen om de olika religionerna och kulturerna i vårt samhälle.
Underskrifter
Ärkebiskop Kari Mäkinen
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
 
Ärkebiskop Leo
Ortodoxa kyrkan i Finland
 
Biskop Teemu Sippo
Katolska kyrkan i Finland
 
Ordförande Gideon Bolotowsky
Centralrådet för de judiska församlingarna
 
Ordförande Okan Daher
Suomen Islam-seurakunta (tatarsamfundet)
 
Ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse
Suomen Islamilainen Neuvosto (Islamska rådet i Finland)
 
Generalsekreterare Heikki Huttunen
Ekumeniska rådet i Finland

KT



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08