Den gemensamma sorgens arena

Kultur. Dödsannonsen hör till vår kulturs starkaste ritualer. När allt fler andra ritualer skalas bort kvarstår dödsannonsen – även om innehållet förändras. Katriina Hulkkonen har forskat i våra dödsannonser och vad de säger om religionens roll i medierna. 15.2.2011 kl. 00:00

Christa Mickelsson

– Traditionen med dödsannonser föddes i slutet av 1800-talet i det högre samhällsskiktet och spred sig i början av 1900-talet till hela folket, berättar Hulkkonen. Det var den ökade läskunnigheten som i kombination med allt större upplagor och bättre ekonomiskt läge som gjorde att dödsannonserna blev vanliga i allt fler samhällsgrupper. Att informera om dödfallet och om begravningens tidpunkt var huvudsyftet.

– Sedan dess har vår begravningskultur förändrats så att största delen av dödsannonserna i dag publiceras först efter begravningen. Att hedra den dödas minne har blivit den kanske mest centrala orsaken till annonseringen. Att skriva en dödsannons är också en viktig del av sorgearbetet.

Korset som symbol

Hulkkonens forskning är en del av ett större projekt om de religiösa förändringarna i Norden. Det intressanta i just hennes delområde är att förändringen vad gäller dödsannonser har varit förvånansvärt liten under de senaste tjugo åren. Det sampel hon använt i sin forskning är de dödsannonser som publicerats i Turun Sanomat i december månad 1988, 1998 och 2008.

– För att kunna säga ännu mer om trenderna borde materialet ha varit bredare, men redan nu tror jag att man kan dra en hel del slutsatser.

Den tydligaste trenden är att korset som symbol långsamt ersätts av andra symboler. Trots det fanns korset som enda eller som den ena symbolen i 91 procent av de dödsannonser hon undersökte år 2008.

– Korset som symbol används i dödsannonser, trots att den döda inte haft en personlig tro. Det är ett drag i nutida kultur – att tillhöra utan att tro.

Läs mera i Kyrkpressen 7/2010.

Christa Mickelsson



KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

Kolumn. För ett drygt år sedan tog jag ett jättesprång ut i det okända. Jag sade upp mig från ett tryggt jobb med stabil inkomst för att i stället bli frilansande musiker och skådespelare och egenföretagare. 16.9.2025 kl. 09:56

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00