Frågetecken kring årets kollektmål

Kyrka. Åtta kollektändamål som fanns med år 2010 har slopats från kollektlistan för år 2011. Bra eller dåligt?
13.1.2011 kl. 00:00

Kyrkostyrelsen har förlorat två kollekter, Kyrkans utlandshjälp en, Stiftsgården Lärkkulla en, Församlingsförbundet en, Förbundet Kristen skolungdom en och Kyrkans svenska central en. Finlands kristliga studentförbund blir nu helt utan kollekt. Varför?
– Vi har valt att minska antalet officiella kollekter för att ge församlingarna mer frihet. Då gick vi in för att välja bort sådana organisationer som fått många kollekter och att slopa kollekten för sådana som inte har så omfattande verksamhet, säger stiftsdekan Sixten Ekstrand vid domkapitlet.

Kyrkans central för det svenska arbetet får fortfarande fyra kollekter och Lärkkulla tre, trots att just de är kollektmål som församlingarna ifrågasätter.– Kyrkans svenska central finansierar bland annat omsorgsprästtjänsten och en del andra verksamheter med kollektmedel, motiverar Ekstrand.Men borde inte den tjänsten finansieras med budgetmedel?
– Jo, den borde finansieras ur kyrkostyrelsens budget, men hittills har de inte gått med på det.

Webbtjänst hotar försvinna

Patricia Högnabba, förbundssekreterare vid Förbundet Kristen Skolungdom, är ledsen över att förbundet förlorade sin andra kollekt. De hann ha den i bara ett år, men den behövdes.
– Vi har länge haft bara en kollekt, och vi fick heller inga löften om att vi skulle få fortsätta att ha två kollekter då vi fick den andra i fjol. Men pengarna var ett betydande tillskott i vår budget.

FKS viktigaste uppdrag är att ordna ungdomssamlingen Höstdagarna.– I början av 2000-talet då Höstdagarna bara hade omkring 200 deltagare klarade vi oss bra med inkomsterna från en kollekt, men nu då deltagarantalet stigit till 800–900 räcker inte pengarna till. Kostnaderna har blivit så mycket större, säger Högnabba och hoppas att förbundet ska hitta andra sätt att finansiera sin verksamhet. Den förlorade kollekten innebär åtminstone att Fråga prästen-webbtjänsten nu hotar att upphöra (www.fragaprasten.fi).

Vem sköter förtroendeutbildning?

En märklighet i kollektlistan för år 2011 är att stiftsgården Lärkkulla fortfarande får kollekt för ”utvecklingen av utbildningen av förtroendevalda” trots att den uppgiften just nu sköts av Församlingsförbundet. Samtidigt har Församlingsförbundet förlorat sin kollekt för samma ändamål. Varför ett sådant beslut?
– Vi kan inte påverka för vilka ändamål olika organisationer anhåller om pengar, säger Ekstrand, men bekräftar att Församlingsförbundet just nu, med domkapitlets välsignelse, ansvarar för utbildningen av förtroendevalda.

Han påminner också om att Lärkkulla tidigare skött det uppgiftsområdet och menar att domkapitlet helt enkelt missade att stryka uppgiften från listan över kollekterna.På Lärkkulla säger direktor Greger Englund att Lärkkulla nog har planer på att ordna utbildning för förtroendevalda någon gång i framtiden, men just nu existerar ingen sådan verksamhet. Han känner heller inte till att det skulle finnas en överenskommelse om att Församlingsförbundet ska sköta utbildningen av förtroendevalda.
– För min del tycker jag att det vettiga vore att samla all utbildning under ett tak. Då kunde vi också få statsstöd. Kollektintäkterna är trots allt en ganska liten del av vår finansiering, säger Englund.

Läs mer i Kyrkpressen nr 2/2011!

Sofia Torvalds



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00