Helsingfors domkyrkoherre nummer ett

Människa. – Jag tröttnar aldrig på synen av Domkyrkan som tornar upp sig över Senatstorget. Svarta vintermorgnar, ljusa sommartimmar. Den tysta, ännu mörka kyrkan och den gryende solen på himlen. Vyn är en energikälla i sig.
13.1.2011 kl. 00:00

Nina Österholm

Petri Oittinen är övervaktmästare i Domkyrkan i Helsingfors. För 30 år sedan bytte han Elantos köttdisk, där han extraknäckte vid sidan av studierna, mot kyrkan.
– En god vän tipsade mig om platsen och jag kände mig genast hemma på det nya jobbet. Jag var 22 år och det var spännande att få säga ”tre mark, tack” på olika språk när jag sålde vykort åt turisterna som besökte kyrkan.

Bara ett år senare avgick hans närmaste förman och Oittinen avancerade till övervaktmästare i Finlands populäraste byggnad – om man får tro Helsingin Sanomats gallup.          – I dag är Domkyrkan och den naturliga kulle som byggnaden står på inte bara kulturlandskap för mig. Här har jag levt, bott och verkat över halva livet, min själs inre landskap finns här.

Andaktsliv av kvalitet

Nytillträdd och också nygift flyttade Petri Oittinen in i det enda småhuset vid Senatstorget: kapellbyggnaden intill kyrkan rymmer precis en lägenhet. Där föddes också familjens två söner.                                                                                                                                                                                                                                              – Numera är vi alla utflugna från kapellet, jag har officiellt två våningar lång ”arbetsväg” eftersom församlingens arbetsrum för tillfället är placerade i samma hus där jag bor i Kronohagen.

I det arbetsrummet börjar Petri Oittinen vanligen också sina arbetsdagar, oftast redan kring sjusnåret. Morgonkaffet sparar han till kyrkan som öppnar klockan nio. Då har turistbussarna redan radat upp sig som en mobil mur runt Senatstorget.                                                                                                                                                        – I januari har vi nästan lika mycket besökare i kyrkan som under de hektiska sommarmånaderna. Ändå är Domkyrkan i första hand inte någon turistattraktion eller något museum. Det är en kyrka och här sker också mycket av kyrkans kärnarbete i form av böner, mässor och förrättningar.

Oittinen säger sig vara otroligt stolt över det ”kvalitetsandaktsliv” som lever i Domkyrkan.
– Jag kan naturligtvis inte utvärdera hur det känns för den som sitter i bänken men andaktslivet i Domkyrkan har blivit rikligare genom åren. För mig är det kärnan, orsaken till varför kyrkan finns här.

Själv har han ofta funderat över hur han som församlingsanställd kan bidra till att kyrkobesökaren får en andlig upplevelse, hur han som vaktmästare ska svara på den spirituella längtan som finns hos dagens människa.
– Rätt blandning av närvaro, empati och professionalism kan vara svårt att få till. Man får inte bli pompös, tända ljusen med yviga gester, trots att både ministrar och biskopar syns i bänkraderna. Det är inte heller lämpligt att kyrkvaktmästaren exempelvis gråter högljutt.

Läs mer i Kyrkpressen nr 2/2011!

Nina Österholm



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08