När religiös light blir normen

Ledare. Religiös ska man vara lagom hos oss. Det är slutsatsen om man hårddrar den färska undersökning från Kyrkans forskningscentral som publicerades häromveckan. 8.9.2011 kl. 00:00

Den bygger på en omfattande internationell studie, och kanske något förvånande visar det sig att just finländarna – med sina höga konfirmandsiffror och fortfarande över fyra miljoner medlemmar i kyrkan – är mest skeptiska till religion som blir ”för allvarlig”. Fyra av fem finländare är kritiska mot stark religiositet – oberoende av vilken religion det gäller.

Det här är ännu en av yttringarna för den välkända nordiska religionsparadoxen ”belonging but not believing”, att höra till kyrkan men inte omfatta dess tro.
Samtidigt är det oroväckande att attityderna är så hårda. Det finns nämligen strömningar som gärna freakförklarar de troende, religiösa, gudkära – ja, vilket epitet de än får är markeringen tydlig. Det sker trots att det i största delen av världen är mer naturligt än onaturligt att faktiskt bekänna sig till den tro man tillhör. Internationellt sett har tro en betydelse, och ofta också ett positivt värde.

Tumkänslan säger att klimatet dessutom har hårdnat under de senaste fem åren. I triviallistorna över tio-i-topp orsaker till vad som gör en illa omtyckt på jobbet finns ofta religiösa vanor med.
Barn från familjer med uttalad kristen livssyn har det ofta knepigt i skolor och bland vänner. I de allra hårdaste miljöerna tvingas de rentav ibland moderera sina liv utåt så att värderingar, föräldrarnas yrke eller familjens kyrkliga engagemang inte blir allmänt känt.
Mer än en förälder ställs också inför frågan om den kristna fostran man tror på också leder till att man fostrar sina barn till utanförskap. Vilkendera ska man i så fall överge? Värdegrunden? Chansen till en bra social position?

Kampen om positioner börjar nämligen tidigt och utslagningen är hård. En av måttstockarna är pengar. För ett tag sedan gjorde Helsingin Sanomat en artikel där de frågade barn i de lägre skolåren vad som gjorde någon impopulär. Svaren var naket rättframma: ”Hon är en loser för att hon är fattig.”
Men till det som ger negativt utslag på mätaren hör också sådant som kyrksamhet och kristet engagemang.

Det finns redan nu röster som menar att föräldrar inte borde ha rätt att föra vidare sin tro till sina barn, att barnen själva ska få välja.
Det senare är ändå en självklarhet också för de allra flesta kristna/troende/religiösa och gudkära föräldrar, fastän deras fostran genomsyras av deras egen övertygelse. De flesta av dem utgår från att de delar med sig av det de själva tror på, fullt medvetna om att barnet en dag självt kan välja helt andra vägar.

Att utifrån göra intrång på familjens värdegrund och förvandla den till ett konstlat värdevakuum är ett ultrarationalistiskt sätt att betrakta världen.
I samma veva som man kräver tolerans för rätten att välja eller avstå från religioner är det också på sin plats att efterlysa respekt för rätten att också tro på och utöva en sådan.
Den färska undersökningen visar skrämmande tendenser på att så inte är fallet hos oss.
May Wikström



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37