Inte bara lyckad och duktig

Människa. – Jag har alltid varit intresserad av andlighet, säger Ann-Luise Bertell, trebarnsmamma, författare och skådespelare i Vörå. Världen är så grym att jag inte klarar av att leva i den om jag inte tror att Gud är kärlek – det är helt enkelt ett grundbehov i mitt liv. 16.7.2009 kl. 00:00

Carina Storthors

Ann-Luise Bertell föddes 1971 i Oravais. Pappan var butiksföreståndare, mamman primärskötare. Ann-Luise är äldsta barnet i familjen och har en tre år yngre bror.
– Redan som barn var jag väldigt troende. Jag gick i söndagsskolan och fick Barnens Bibel av söndagsskolläraren för att jag var en mönsterelev.
– Också i skolan var jag duktig flicka. Men jag var jätterädd för kärnvapenkrig. Jag spanade efter hotfulla raketer på himlen men hade ingen att tala om min rädsla med. Då bad jag till Gud om kvällarna, och det tröstade mig.

Under skriftskoltiden älskade hon att gå i kyrkan.
– Det blev min meditation. Jag tyckte till exempel om att stiga upp och ner i bänken i samband med liturgin!

Men barnatron växte småningom ifrån henne. Det var först senare när livet blev svårare som hon började be igen.
Det hände i samband med att hon, som hon säger, gjorde ett ”katastrof-fel val”, när hon började studera ekonomi vid Åbo Akademi. Samtidigt menar hon att det var just detta val som gjorde det så tydligt vad hon egentligen ville. På en föreläsning i nationalekonomi kom det med ens som en insikt: ”Jag är på fel bana.”

Det lilla ljus jag har

På prov sökte Ann-Luise Bertell i stället in till Teaterhögskolan i Helsingfors – och kom in. Under hela tonårstiden hade hon haft amatörteatern i Oravais som säkerhetsventil, och i Åbo spelade hon också studentteater. Ändå trivdes hon inte på Teaterhögskolan. I brist på klara alternativ slutförde hon ändå utbildningen och blev magister i teaterkonst 1995.
– Men det var under åren i Helsingfors som jag började skriva dikter.
– I mitt sökande besökte jag också Andreaskyrkan och kom där att ha meningsfulla samtal med flera människor. Jag har faktiskt besökt kyrkor på alla ställen där jag bott, men jag har aldrig tagit steget fullt ut, aldrig riktigt känt att ”det är här jag vill vara”.
– Däremot har jag haft stor hjälp av att läsa böcker. Särskilt Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening har betytt mycket för mig. Gärna har jag under senare år också läst Ylva Eggehorn, Martin Lönnebo, Wilfrid Stinissen och Tomas Sjödin.

Efter sin skådespelarexamen var Ann-Luise Bertell arbetslös en tid och fortsatte då med att skriva poesi. Debuten kom 1997 med diktsamlingen Rus av gul. 
Året därpå blev hon anställd vid Wasa Teater. Redan under det andra spelåret fick hon stor uppmärksamhet för sin gestaltning av Dollar-Hanna i Lars Sunds Colorado Avenue, som blev en klar publikframgång vid teatern.
Men det var just då, när hon i andras ögon var som ”mest lyckad”, som hon själv kom in i en stor livskris. Hon mådde inte bra som skådespelare, allt hade gått så fort; hon fick lov att omvärdera sina val.
Det var en process som tog sin tid och krävde mycket arbete med de egna tankarna och känslorna.
– Det var i samband med denna process som jag till sist bestämde mig för att jag inte kan leva om jag inte tror på något. Mitt liv är lättare och roligare om jag tror. Jag har därför medvetet underordnat mitt liv och mitt arbete övertygelsen om att jag är i det godas tjänst. Mitt livsmotto är: ”Det lilla ljus jag har, det ska få lysa klart.”

 

Läs hela intervjun med Ann-Luise Bertell i Kyrkpressen 29-30/09

Catharina Östman



mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42