Det ganska omöjliga valet

Ledare. I detta nu har valmansföreningar för Björn Vikström, Juanita Fagerholm-Urch och Sixten Ekstrand nominerat sina respektive kandidater i biskopsvalet. Med största sannolikhet kommer ytterligare någon eller några valmansföreningar att bildas och nominera sina kandidater. 2.4.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Direktör Bror Träskbacka och goodwillambassadör Johan Candelin har meddelat att de inte står till förfogande. Av de namn som ytterligare huvudsakligen har nämnts inväntas besked i en eller annan form av (i bokstavsordning) Henrik Perret, Rolf Steffansson och Bo-Göran Åstrand.

Nomineringarna ska vara klara den 6 maj, vilket gör att det ännu finns gott om tid dels för de nämnda att ge besked, dels för helt nya, mer eller mindre överraskande, namn. Vad de personer som nämnts beträffar torde Perret och Åstrand vara föremål för det största intresset. Bägge deltog i senaste val och för bägge torde resultatet ha varit en överraskning. Överraskningen var positiv för Perret, som tog sig till andra valomgången.

För Åstrand måste överraskningen ha varit negativ. Trots en begynnelsedrive som många trodde skulle placera honom på biskopsstolen kom han inte till slutomgången.

Börjar man spekulera kring de namn som redan är klara, kring namn som väntas bli klara och eventuella nya namn blir variablerna så många att det är lättare än lätt att hamna in på snart sagt vilka sidospår som helst.
För alla, inte minst för elektorerna, torde det i detta skede därför vara klokt att fråga sig vilka faktorer man själv anser vara avgörande – och i vilken ordning – för vem man vill se som biskop.

Tänkbara faktorer är kön, ålder, teologisk grundsyn, församlingserfarenhet, akademiska meriter, administrativ förmåga, utstrålning, förmåga att uttala sig i tal och skrift, språkkunskaper …
Listan kan göras nästan hur lång som helst.

Även om personliga preferenser självfallet får påverka och påverkar vilken kandidat man stannar för torde de flesta kunna vara överens om att bedömningarna bör göras med beaktande av den uppgift som väntar.
Också till den delen är variablerna många. Biskopen kan ju förväntas vara en karismatisk andlig ledare och förkunnare, en gudabenådad själasörjare och administratör, en strateg och taktiker, en förmedlare med förmåga att ena många viljor men med en stark egen vilja, övertygelse och integritet.

Allt paketerat på ett sätt som i massmedierna väcker förtroende, sympati och empati för kyrkan och det kyrkliga.

Någon kandidat som fyller alla de krav som kan och till och med bör ställas på en biskop finns inte. Inte heller existerar den elektor som kan ta alla nödvändiga faktorer och aspekter i beaktande i sitt val.

Samma gäller de åsikter och uppfattningar som kandidaterna står för. Alla kan inte acceptera allt och därför kan ingen kandidat presentera ett program som tilltalar alla. Därför är det säkert bra att för sig själv göra klart vilka åsikter och uppfattningar som är primära och vilka som är sekundära.

De kandidater som presenterat sig uppvisar till denna del skillnader och också här kan man därför tala om att konturerna börjar klarna.

Med tanke på allt detta och en hel del därtill kan man konstatera att det finns orsak att gå till val med stor ödmjukhet, som kan undgå att förvandlas till modlöshet endast av vetskapen att allt är möjligt för Gud.

Detta gör dock inte att vi fråntas vårt ansvar. Därför bör vi så gott och grundligt vi kan ventilera och diskutera det stundande biskopsvalet. Det är ett viktigt val för Borgå stift, för helhetskyrkan och för Svenskfinland.

Stig Kankkonen



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37