Bibeln säger så, men ...

Ledare. I den tämligen ringa mån utlevd homosexualitet behandlas i Bibeln säger den nej till sådana förhållanden. 26.3.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inte i något sammanhang finns uttalat stöd för sådana. Också i den traditionella lutherska teologin har inställningen varit negativ.

Detta allmänt erkända faktum noterades också i samband med att betänkandet ”Kyrkan och registrerat partnerskap” publicerades.

Här är det alltså inte fråga om inställningen till homosexuella människor utan till utlevd homosexualitet. Det är med andra ord inte fråga om vad människan är, utan vad hon gör.
Detta är viktigt att notera eftersom diskussionen i denna fråga allt för ofta kretsar kring irrelevanta teman, som till exempel om homosexuella ska få arbeta inom kyrkan, om det är rätt att be för homosexuella och så vidare.

Sådana diskussioner är absurda. Lika absurda som om vi skulle diskutera huruvida det är rätt att be med och för rödhåriga eller kortväxta eller personer som är längre än två meter.

I sitt enhälliga betänkande konstaterar arbetsgruppen att frågan om kyrkans inställning till registrerade partnerskap ytterst är en fråga om bibeltolkning. Det konstaterande antyder att det nej som sägs i Bibeln och den lutherska teologin skulle avgöra frågan.

Men så enkelt förefaller det inte riktigt vara.

Nu liksom så ofta tidigare var resonemanget i samband med presentationen av betänkandet att Bibeln och den lutherska teologin visserligen säger så, men …

Det är just i dessa ”men” som frågor rörande Bibelns ställning aktualiseras.

Arbetsgruppens teologiska sakkunniga, teologie doktor Kalervo Salo, förklarar i en insändare i Helsingin Sanomat (22.3) hur arbetsgruppen resonerat i fråga om Bibelns entydiga nej till utlevd homosexualitet: förbudet säger ingenting om ett homosexuellt parförhållande som bildas av två likvärdiga vuxna.

Menar alltså arbetsgruppen att utlevd sexualitet i ett sådant förhållande inte berörs av Bibeln förbud? Eller menar arbetsgruppen att ett homosexuellt parförhållande är i sin ordning om partnerna avhåller sig från att utöva sin homosexualitet?

Öppnar arbetsgruppens resonemang dörren också för till exempel biblisk acceptans av otrohet eller månggifte? Varför skulle Bibelns nej till sådant väga mera än dess nej i fråga om utlevd homosexualitet?

Det som i dag anförs som kanske det mest allmänna argumentet för ett ”men” i förhållande till Bibeln och bekännelsen är att vår kunskap är en annan än den var till exempel på den tid då Paulus levde.

Och det är naturligtvis helt sant. Frågan blir därför hur den merkunskap vi i dag har ska bedömas och värderas i förhållande till Bibelns budskap.

Gör till exempel en djupare kännedom om homosexualitetens orsaker att Bibelns nej till utlevd homosexualitet inte längre behöver tas på allvar?

Paulus placerar in frågan om utlevd homosexualitet i den ordning som har att göra med Guds skapelseavsikt, vilket kan anses göra gör den till en lärofråga. Det avgörande blir då om vår merkunskap gör Guds skapelseavsikt till en annan än den var på den tid då Paulus levde.

Svarar kyrkan ja på den frågan öppnas dörrar som för en del är skrämmande, för andra kanske lockande.

Bibeln och kyrkans bekännelse ger oss besked om var vi ska söka gränserna för hur långt vår kunskap räcker och var vi ska söka svar på frågan vad Gud vill. Enligt vår kyrkas bekännelse är det Bibeln som alltid bör vara rättesnöret. Det kan knappast innebära annat än att Bibeln också ska tolkas med Bibeln. Inte primärt med vårt förstånd, som enligt kyrkans lära är ett styckverk och dessutom fördärvat i och med syndafallet.

Det finns alltså mycket att diskutera och betänkandet ska ses som ett inlägg i den debatten. Betänkandet ska däremot inte – vilket ganska många har gjort – ses som ett självklart steg mot en kyrklig välsignelse av registrerade homosexuella parförhållanden. Också betänkandet visar att det finns orsak att sätta många ”men” i förhållande till betänkandets ”men” till vad Bibeln säger.

Stig Kankkonen



PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00