Bäst tillsammans

Ledare. Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg gjorde för en tid sedan ett lovvärt försök att föra in frågan om de svensktalande finländarna och deras verklighet på en finskspråkig arena. 22.1.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Och där bör diskussionen definitivt också föras. Ahlberg gjorde det genom att skriva en debattartikel i Helsingin Sanomat.

Det centrala i artikeln formulerade Ahlberg genom att understryka att tvåspråkigheten är en nationell angelägenhet. Den berör alltså alla finländare och hela Finland.

Tvåspråkigheten är alltså inte en fråga för endast svensktalande finländare eller för finlandssvenska institutioner. Tvåspråkigheten är en fråga för alla finländare.

Hufvudstadsbladets ledarskribent Björn Månsson skrev för sin del en ledare om temat under rubriken ”Svenskarna i andra partier än sfp kunde spela en roll, men gör de?” (11.1).

Han anknyter också till Ahlberg och konstaterar i sin ledare bland annat att ”tvåspråkigheten som nationell angelägenhet innebär att även andra partier måste vinnas för saken”.

Men efter det konstaterar han att de andra partiernas svaga svenska filialer inte har haft mycket att komma med.

Delvis talar Ahlberg och Månsson alltså om samma sak: behovet av en breddning av tvåspråkighetsarbetet i Finland.

Tonen blir dock olika då de reflekterar över hur det kunde eller borde ske. Ahlberg talar om att göra det med stora majoriteter medan Månsson mera traditionellt väljer att fortsätta med att framhålla sfp och med att kritisera svensktalande i andra partier för deras oförmåga och ringa betydelse i detta sammanhang.

Erfarenheterna från kyrkliga sammanhang, såväl lokala och regionala som helhetskyrkliga, talar för Ahlbergs sätt att närma sig utmaningarna.

En av dem är att göra den finskspråkiga majoriteten medveten om den svensktalande befolkningens verklighet. Det kan den helt enkelt inte känna till utan aktiv information och upplysning.

Majoriteten tar säkert villigt emot information och upplysning om det sker i en förtroendefull, positiv atmosfär. Om det däremot sker i en atmosfär som förgiftats av gliringar och anklagelser upplevs också saklig information lätt som sur kritik.

Till denna del har vi som talar svenska och vill slå vakt om vår kultur orsak att fråga oss själva vilket vårt bidrag har varit och är till att skapa en bra atmosfär. En atmosfär där vi genuint och fullt ut kan berätta om oss själva, våra intressen och våra behov. Ett klimat där vi har sett till att också de som inte delar vårt språk och vår kultur vill vara med och göra förhållandena ännu bättre.

För att detta ska kunna förverkligas förutsätts en stark och sund identitet både hos de svensktalande, de finsktalande och i allt högre grad hos de tvåspråkiga. En del av utmaningen är därför att vi alla stärker varandras självkänsla.

Också den utmaningen klarar den bäst av som ser sina medmänniskor som medarbetare i projektet att skapa ett ännu bättre fungerande tvåspråkigt land. Ett land där det är självklart att respektera och högakta varandra oberoende av vilket språk man talar.

Om den inställningen är den förhärskande kan vi alla räkna med en positiv utveckling också i frågan om tvåspråkighet. Och det gäller både lagstiftningen och hur den omsätts i praktiken.

Detta gäller hela samhället och därmed också kyrkan, där strukturreformen också gör språkfrågan aktuell.

Det finns en oro för vad som på lite längre sikt händer med de svenska församlingarna, och därmed med Borgå stift, då de uppgår i finska samfälligheter som hör till finska stift.

Med en finlandssvensk kyrkotillhörighet på närmare 85 procent säger det sig självt att det som händer med de svenska församlingarna och med det svenska stiftet har konsekvenser för Svenskfinland och för de svensktalande i Finland.

Därför är det viktigt att också den kyrkliga verkligheten beaktas då språkfrågan diskuteras. Och därför är det viktigt att också de kyrkliga beslutsfattarna – oberoende av modersmål – aktiverar sig i diskussionen.

Till alla delar blir slutresultatet bäst om vi arbetar fram det tillsammans.

Stig Kankkonen 

Stig Kankkonen



PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12