Problem, möjligheter, utmaningar

Ledare. En grovindelning av de utmaningar som presenteras i det strategidokument för Borgå stift som publicerades i samband med stiftsdagarna i Jakobstad visar att utmaningarna är av två slag: administrativa och teologiska. 20.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen

Administrativt är det frågan om de yttre förutsättningarna för fungerande svenskspråkiga församlingar och inte minst ett fungerande svenskspråkigt stift. Teologiskt är det frågan om hur församlingsmedlemmar med olika syn på Bibeln, hur den ska läsas och tolkas och vilka slutsatser som bör dras, ska kunna leva sida vid sida i en kristen gemenskap.

 Förmodligen är det vid det här laget många som fått mer än nog av allt vad kommun- och andra reformer heter. Men det hjälps inte. Faktum är att vi befinner oss mitt i en process som omformar våra församlingar och vårt stift.

I praktiken innebär det bland annat ytterligare sammanslagningar som leder till att majoritetsspråket i de nya, större samfälligheterna i de flesta fall blir finska. Detta i kombination med att samfälligheterna också får större tyngd i relation till stiften väcker berättigad oro i Borgå stift.

Frågan är inte hur man eventuellt kunde bromsa eller stoppa utvecklingen. Det går inte. Frågan är vilka modeller som kunde vara användbara med tanke på den nya verklighet i vilken vi lever.

Just nu finns lyckligtvis positiva förutsättningar för en grundlig diskussion om olika framtida modeller. Inte minst för de stora samfälligheterna har parokialprincipen, alltså principen enligt vilken man ska höra till den församling på vars område man bor, blivit aktuell.
För många känns det helt enkelt märkligt att man inom samfälligheten inte fritt ska få välja församling eller till exempel höra till den församling man gjort hela sitt liv även om man flyttar till en annan stadsdel.

För Borgå stifts del kunde parokialdiskussionen öppna möjligheten att aktualisera uppluckring av inte endast parokialprincipen utan också av kravet på att församlings- och kommungränsen måste vara ett till ett.
En möjlig utväg att stärka både den finlandssvenska församlingsidentiteten, stiftsidentiteten och därmed den finlandssvenska identiteten vore ju att bilda svenska församlingar och svenska samfälligheter. Men det torde i praktiken förutsätta just att kopplingen mellan församlings- och kommungränser luckras upp eller bryts.

Beträffande de teologiskt dikterade motsättningarna gäller väl i stort sett samma princip: att luckra upp en olycklig koppling. I detta fall kopplingen mellan den egna övertygelsen och möjligheten att aktivt och konstruktivt arbeta för församlingens och stiftets bästa.

Också till denna del ger strategidokumentet mycket att reflektera över:
”De teologiska olikheterna tar sig uttryck i ett ”vi och dom”-tänkande.
Den ökande teologiska polariseringen konkretiseras bland annat i ämbetsfrågan och diskussionen om homosexualiteten. På sikt kan den här polariseringen splittra stiftet. Från konservativt håll och från en del väckelserörelser riktas i dag en kraftig kritik mot stiftets ledning, med biskop och domkapitel i spetsen. Kritiken har dels en teologisk udd, dels berör den enskilda beslut som till exempel domkapitlet fattat. Denna kritik bör tas på allvar och seriösa diskussioner om väckelserörelsernas plats och uppgift i stiftet bör föras. Samtidigt finns det skäl också för kritikerna att granska de egna argumentens bärighet och de konsekvenser dessa har för sammanhållningen i stiftet och för stiftet som en del av rikskyrkan.

Att tala för samarbete också där vi inte kan vara eniga i allt är lättare sagt än gjort. Ett är dock säkert, och det är att samarbete varken uppstår eller främjas om vi inte möter varandra med respekt för varandras åsikter.
I stort kan det ske som på stiftsdagarna i Jakobstad, men förhoppningsvis hittar vi mönster och modeller också för samarbete på församlings- och prosteriplan.

Stig Kankkonen



NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48

SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00