Norsk kompromiss om kyrkans framtid

Världen. Norska kyrkan skiljs inte från staten. Men banden blir inte lika starka som hittills. Det är i grova drag innehållet i den kompomiss om kyrkans ställning som de politiska partierna i Norge har enats om, skriver Kyrkans tidning. 14.4.2008 kl. 00:00

kirken.no

Frågan om kyrka/stat har i Norge diskuterats i decennier.

Kultur- och kyrkominister Trond Giske vill reformera förhållandet kyrka/stat.

 – Alla sju partier har vunnit och förlorat i dessa förhandlingar. Men först och främst har alla vunnit genom att uppnå enighet, sade kultur- och kyrkoministern när han i torsdags presenterade kompromissen.

Frågan om kyrka/stat har i Norge diskuterats i decennier och den uppgörelse partierna nu har ingått är nogsamt balanserad. Utgångspunkten är en utredning som efter remissbehandling har hanterats i Stortinget och resultatet är, enligt Trond Giske, ”den största reformen av kyrkan på 150 år”.

Kompromissen innebär inte att kyrkan skiljs från staten. Däremot minskar statens inflytande över den kyrkliga tillvaron och kyrkan måste dessutom lova att bli mer demokratisk.

De mest betydelsefulla förändringarna är följande.

  • Biskopar och präster ska utnämnas av kyrkan, men de ska också i fortsättningen vara tjänstemän avlönade av staten. I dag utnämns biskopar av regeringen, även om kyrkan har ett betydande medinflytande.
  • Kyrkan ska även i fortsättningen ha en särställning i grundlagen och verksamheten regleras i en kyrkolag. Grundlagens paragraf två, som gör den evangelisk-lutherska läran till statsreligion, ersätts med följande formulering: ”Värdegrunden förblir vårt kristna och humanistiska arv. Den grundlagen ska garantera demokrati, rätsstaten och de mänskliga rättigheterna.”
  • Kungen ska alltjämt omfatta den evangelisk-lutherska tron, men kravet att minst hälften av Stortingets ledamöter ska tillhöra kyrkan avskaffas.
  • Kommunerna ska fortsätta att till del finansera kyrkornas verksamhet.
Kristina Fernström



MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54