När fastan blir fest

Människa. Maisi Bäckman har konverterat från lutherdomen till ortodoxin. Precis som gudstjänsten överlag är påsken i den ortodoxa kyrkan mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan. 22.3.2008 kl. 00:00

Maisi Bäckman har konverterat från lutherdomen till ortodoxin. Precis som gudstjänsten överlag är påsken i den ortodoxa kyrkan mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan.

 
Majsi Bäckman är ortodox konvertit. I den ortodoxa kyrkan är påskundren mycket konkreta.
Maisi Bäckman har varit intresserad av ortodoxi ända sedan barnsben. Småningom var det inte längre frågan om ifall hon skulle konvertera från den lutherska tron, utan när.

– Många jag talat med har hållit med om att det är ännu en fas att verkligen ta steget från det att man har bestämt sig. Det är inte heller ett beslut som man tar för att det verkar vara en vacker tanke eller för att det är en cool grej. Den ortodoxa tron är något jag faktiskt tror på och den känns rätt för mig och det är egentligen bara den känslan man kan gå på. Många har sagt att de som deltar i ortodoxa gudstjänster är passiva men jag tycker däremot att den lutherska gudstjänsten och många andra med den, är passiv. Den ortodoxa gudstjänsten känns mer äkta för den riktar sig till hela människans alla sinnen och inte bara till intellektet. Man går inte till den ortodoxa kyrkan för att få nånting av till exempel en predikan, utan man går för att delta, uppleva och tillbe Gud.

I kyrkan

Precis som gudstjänsten överlag är påsken också mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan. Man tänker sig att påskens händelser sker här och nu, framför ögonen på församlingen.
På långfredagen kan man ha en ceremoni om korsfästelsen. Det går ut på att en stor bild på Jesus förs runt i kyrkan. Det ska symbolisera korsfästelsen och Jesu död. Under hela förloppet sjunger kören och församlingen om vad som händer. Det att man inte har några instrument till musiken skapar också en speciell stämning.

– På långfredagsaftonen tas bilden på Jesus ner från korset och bärs till graven under en mycket stämningsfull gudstjänst. Men det är inte heller som ett skådespel. Gudstjänsten kan hålla på ända till tidig lördagsmorgon.

– Det känns lite som en begravning.

På lördagskvällen är det många som fastar helt från klockan sex på kvällen till nattvarden tidigt på söndagsmorgonen. Innan gudstjänsten börjar ungefär halv tolv läser man apostlagärningarna. Klockan tolv tänder prästen påskljuset. Förväntningen ligger i luften, nu är det på väg mot bättre tider! Prästen för lågan vidare till församlingen som var och en tagit varsitt ljus med sig hemifrån. När alla ljusen tänts går hela församling ut från den mörka kyrkan och går ett helt varv runt byggnaden.

– När man står vid kyrkdörren nästa gång tänker man sig att man står vid himlens port. Då har alla ljusen i kyrkan tänts och bilden av Jesus har tagits bort.

Nu är Jesus uppstånden och prästen hälsar med orden ”Han är uppstånden” och församlingen svarar ”Han är sannerligen uppstånden”.

– Efter detta fortsätter en morgonliturgi som följs av en nattvardprocession. Så det kan ta ända fram till en tre-tiden på morgonen innan allt är slut. Många stannar kvar och äter välsignad påskmat. Det kan till exempel vara alla möjliga sorters goda rätter som kakor, bullar och pasha med bröd som kallas kulitsa. Det är bröd kryddat med vanilj och hackade mandlar och är sött och mycket gott. Man äter också ägg och lamm, i Grekland grillar man till och med hela lamm.

Fastan och festerna

Det är helt klart ett rent nöje att äta sig mätt under lördagsnatten efter att ha fastat i lite mer än 40 dagar. Under fastan får man inte äta animaliska produkter, såsom fisk, ägg, kött och mjölkprodukter och inte heller stekt mat. Undantag finns ändå, som till exempel helgerna när man får äta stekt mat och dricka lite vin till, och palmsöndagen då man får äta fisk.

– Det här är ändå bara riktlinjer. Såklart måste barn, gravida och gamla få all den mat de behöver.
Under fastan är det inte så mycket den fysiska delen som är väsentlig utan den psykiska: att man ska varva ner, begrunda sitt andliga liv och också begrunda hur man är mot andra människor. Sista söndagen under fastan har ortodoxa en speciell förlåtelsesöndag där man ber alla om förlåtelse.

Äggen och palmkvistarna

Andra ortodoxa traditioner är att man under palmsöndagen tar in palmkvistar i kyrkan för att välsigna dem. Eller videkissor är det i våra trakter. Det av den enkla orsaken att det inte är så hemskt vanligt med palmer här uppe. Ortodoxa runt om i världen har hittat olika saker att symbolisera palmerna med. Till exempel i Makedonien använder man pilkvistar eftersom knopparna just slagit ut vid tiden för påsk.

Videkvistar eller pilkvistar, hur som helst välsignas de och sparars hela året bredvid en ikon i hemmet. När påskfastan inträder nästa år bränner man dem allihop.
På skärtorsdagen brukar man hårdkoka ägg och färga dem. Man har traditionellt bara färgat dem röda men nu finns de i alla möjliga färger. De här sparar man till påsknatten och leker påsklekar som går ut på att vinna och byta ägg. Ägg är ju annars också symbolen för liv.

Nånstans läste jag att döden är det största hotet för allt levande i den ortodoxa tron och att det är därför påsken är en så viktig högtid. Men det påståendet håller inte Maisi med om.

– Det är inte döden i sig det är fel på, gamla människor ska ju dö när tiden väl är inne. Det är hur döden är, för den vidare till det eviga livet eller vidare till motsatsen, den eviga döden? Jesus dog för att vi ska kunna leva det eviga livet och det gör påsken till en stor högtid, inte bara för ortodoxa utan också andra kristna.

Skribenten är medlem i Kyrkpressens ungdomsredaktion Chill.

Andrea Södergård



klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25