Ett under behövs

Ledare. Ledare 50/2007. Enligt ärkebiskop emeritus John Vikström tycks vi nu ”gå mot en oundviklig och hård konfrontation” gällande kvinnliga präster. 10.12.2007 kl. 00:00

Enligt ärkebiskop emeritus John Vikström tycks vi nu ”gå mot en oundviklig och hård konfrontation” gällande kvinnliga präster (se kyrkpressen.fi under rubriken teologi).Situationen påminner enligt Vikström ”om dagarna innan ett krig bryter ut”. Han skriver: ”De diplomatiska försöken att lösa tvisten har misslyckats. Förhandlarna har rest hem. Samtalet mellan parterna har tystnat. Det är vapnens tur att tala.”

Nästan som en bekräftelse på Vikströms analys och beskrivning av den kyrkliga verkligheten dömde Hyvinge tingsrätt tre personer till böter för att de enligt domstolen hade diskriminerat en kvinnlig präst. Och omedelbart därefter beslöt Helsingfors kyrkliga samfällighet att dra in sitt understöd till evangeliföreningarna, den finska och den svenska.
Enligt samfällighetens informationschef Seppo Simola vill samfälligheten ”inte stöda en organisation som inte följer kyrkans beslut”. Med det avser han motståndet mot kvinnliga präster.

Vad tingsrättens dom som sådan beträffar är det bara att konstatera att den fällts och att det nu är klart att trosövertygelse i Finland kan leda till straff om övertygelsen får konsekvenser som inte är i överensstämmelse med kyrkans ordning.
Helsingfors kyrkliga samfällighets beslut visar för sin del att organisationer som hör till, accepteras och kanske till och med uppskattas av kyrkan, bestraffas av aktörer inom samma kyrka. Och inte bara det. De bestraffas på ett sätt som drabbar tredje part: de människor som berörs av missionsarbetet.
Både rättens dom och beslutet i Helsingfors kyrkliga samfällighet vittnar om att kyrkan inte har full kontroll över frågor som borde lösas gemensamt inom kyrkan. Att sådana frågor i dag måste avgöras i domstol och blir föremål för drastiska beslut av soloåkande kyrkliga aktörer bådar inte gott för framtiden.
I förlängningen kan det innebära att teologiska frågor och tolkningar av den kyrkliga bekännelsen blir ”fall” för domstolar, som helt saknar kompetens att avgöra sådana frågor.

Lika allvarligt för helhetskyrkan är om samfälligheter, enskilda församlingar eller till och med enskilda starka personliga aktörer ”tar lagen i egna händer” och delar ut belöning eller straff utgående från egna sympatier och antipatier.
Ett allmänt erkänt faktum är att vår kyrka är så stark och levande som den är just på grund av att också kyrkokritiska väckelserörelser getts utrymme att verka inom den. Om en enda fråga ­ – kvinnoprästfrågan – tillåts dominera inställningen till och behandlingen av sådana inomkyrkliga rörelser kan konsekvenserna bli ödesdigra.

Å andra sidan måste de som inte fullt ut kan acceptera kyrkans ordning också ta sitt ansvar för helhetskyrkan. Inte heller de kan ha rätt att obehindrat soloåka och kräva respekt för sin övertygelse samtidigt som de vägrar respektera andras.
Om kvinnoprästmotståndarna är övertygade om att Gud fortfarande verkar också i och genom en kyrka med kvinnliga präster borde det vara möjligt för sådana präster och lekmän att fortsätta arbeta inom den.

Beträffande dem som är övertygade om motsatsen, alltså om Guds frånvaro i kyrkan, blir det allt svårare att förstå varför de vill vara kvar i en sådan kyrka.

För de flesta, oberoende av vilken inställningen i kvinnoprästfrågan är, blir det svårt att se hur den kyrkliga enheten skall kunna hållas flytande. Domstolsutslaget i Hyvinge och beslutet i Helsingfors kyrkliga samfällighet borrade ytterligare stora hål i det redan allvarligt läckande kyrkans skepp.
Och redan står nästa stora splittringsfråga framför dörren: frågan om hur kyrkan skall förhålla sig till utlevd homosexualitet.

En undersökning visar att tudelningen i den frågan är praktiskt taget så total som den kan vara. Samtidigt säger ärkebiskop Jukka Paarma att han helst ser att kyrkan går in för en enhetlig lösning (se senaste nummer av KP) av frågan.
Det behövs inga övernaturliga gåvor för att se att det behövs ett Guds under för att kyrkan skall klara sin enhet senast då beslut i den frågan i sinom tid tas.

Låt oss tillsammans be om det undret. Låt oss be om att Gud kraftfullt griper in och leder sin kyrka på rätt väg.

Stig Kankkonen



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08