Självständiga tillsammans

Ledare. Ledare 49/2007 Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. 30.11.2007 kl. 00:00

Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. Att vara fri är att vara självständig och att vara självständig är att vara fri.
Då vi firar självständighetsdagen känns det ovant men inte helt omöjligt att tänka sig att vi också firar frihetsdagen. Då Finland blev självständigt blev Finland fritt.
Eller tvärtom om man så vill: då Finland blev fritt, blev det självständigt.

 
Illustration: Jan Lindström
Den som är fri är självständig. Hon eller han får tänka fritt, får handla fritt och får fritt förverkliga sig.
I teorin och i princip alltså.
En värld där alla tänker och handlar helt fritt och självständigt är ju en värld i kaos, en värld där djungelns lag råder, en värld där endast den för stunden starkaste kan vara fri och självständig.

Varken för nationer eller för individer är en sådan frihet och självständighet till välsignelse. Friheten och självständigheten blir till välsignelse först då vi är självständiga och fria tillsammans. Då jag inte endast är jag utan också del av ett vi. Då min självständighet och frihet inte kör över andra och gör dem bundna och ofria.
I vår individualiserade och mer eller mindre egoistiska tid förefaller det bli allt mera sällsynt med den samhörighet och den gemenskap som konkretiseras just i ett vi.

Också då vi formellt möts och bildar olika former av kollektiv är det allt för ofta sist och slutligen endast fråga om att ett antal ”jag” möts och överst på agendan finns allt som har med ”mig” och ”mitt” att göra.
Då kan det naturligtvis inte heller bli någon äkta vi-känsla som blir kvar i oss som värme och trygghet efter det att vi fysiskt lämnat varandra för att var och en gå hem till sitt.
Detta gäller såväl nationer, internationella organisationer och sammanslutningar som enskilda individer.

Kanske det faktum att vi förefaller ha det allt svårare att vara självständiga tillsammans är en viktig förklaring till känslor som oro och otrygghet?
Kanske är övertygelsen om att alla andra tänker på sig och endast jag på mig som skapar den känsla av ensamhet, utstötthet, främlingskap och rädsla för andra som vi hör som förklaring till allt fler tragiska händelser?
Kanske är oförmågan att vara självständiga tillsammans en grundförklaring till att allt fler allt oftare ser sina medmänniskor som rivaler och konkurrenter i stället för som medmänniskor?

Både självständighetsdagen och adventstiden påminner oss om betydelsen av att vara självständiga tillsammans.

Då vi firar självständighetsdagen minns vi med djup tacksamhet och stor vördnad alla dem som med sina insatser förverkligade det fria och självständiga Finland.
En röd tråd i det som de har att berätta om de år då Finlands öde avgjordes handlar om gemensamma drömmar, gemensamma mål samt individuella uppoffringar och offer. Den berättar också om en vilja och förmåga att bortse från kortsiktiga individuella intressen för att förverkliga en kollektiv frihet.
Självständiga men tillsammans förverkligade krigstidens kvinnor och män det fria Finland.

Adventstiden påminner oss om vad det krävde av vår Gud och Herre att återupprätta gemenskapen med sin skapelse, med oss. Den gemenskap som brutits i och med att människan inte längre ville leva självständig tillsammans med sin Skapare utan endast självständig. I samma stund som den brytningen skedde, bröts också gemenskapen mellan människa och människa.
För att återupprätta gemenskapen gav Gud oss sin egen Son för att var och en som tror på Honom skall bli frälst. Och i Kristus skall vi alla vara ett. Fria och självständiga som endast den som är fri och självständig tillsammans med sin Gud och sina medmänniskor kan vara det.
Stig Kankkonen



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08