Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen.
| – Vad är det för fel med att kyrkan försöker locka folk till sig och få dem att engagera sig i verksamheten, frågar sig Göran Djupsund. |
Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton. Går det som kyrkostyrelsen vill kan evangelisk-lutherska kyrkan i Finland eventuellt bli föregångare på den här punkten.
Professorn i statskunskap, Göran Djupsund, ser både positiva och negativa sidor med förslaget.
Att Djupsund allmänt taget inte applåderar en sänkt rösträttsålder motiverar han så här:
– För det första är det struntprat att sänkt rösträttsålder skulle öka intresset för politik bland yngre. Tvärtom går det så att det nationella valdeltagandet kommer att sjunka eftersom man får en stor grupp röstberättigade som politiskt är ännu passivare än genomsnittet.
– För det andra anser jag att sextonåringar inte på samma sätt är mogna att rösta som adertonåringar. Dessutom är det ju då man blir myndig.
Märklig kritik
Djupsund förstår inte alls den kritik som riktats mot kyrkan för att den på olika, delvis manipulativa sätt, försöker väcka och slå vakt om intresset för sin verksamhet. Den kritiken har framförts gällande skriftskolåldern och kommer säkert att framföras också i detta sammanhang.
– Vad är det för fel med att kyrkan försöker locka folk till sig och få dem att engagera sig i verksamheten?
– Det skulle bara fattas att kyrkan inte gjorde det. Den måste ta fasta på alla möjligheter som finns eller som kan skapas. Det är ingenting att hymla med, slår Djupsund fast
