Halvfärdigt intresserar

Ledare. Ledare 27/2007 Tidigare hörde det till god ton och allmän anständighet att inte bedöma halvfärdigt arbete. Nu är det inte längre så. Det har statsminister Matti Vanhanen nogsamt fått känna av. 2.7.2007 kl. 00:00

Tidigare hörde det till god ton och allmän anständighet att inte bedöma halvfärdigt arbete. Nu är det inte längre så. Det har statsminister Matti Vanhanen nogsamt fått känna av.


Illustration: Jan Lindström

I ett radioprogram nyligen sade Vanhanen att regeringen för egen del bör bereda sina ärenden så långt som möjligt och först efter det delta i den offentliga diskussionen på basis av fakta och framställningar.Det borde han enligt tämligen eniga massmedier och en del juridiskt sakkunniga inte ha sagt. Kritikerna förefaller ha ett mycket stort intresse av halvfärdigt arbete. I demokratins och juridikens namn förstås.

Kritiken av statsminister Vanhanens offentlighetslinje är i detta avseende märklig. Det är nämligen mycket svårt att se varför en kaotisk diskussion skulle vara i någons intresse eller hur den skulle främja demokratin.
Däremot är det självklart att en diskussion baserad på öppet redovisade fakta och dito redovisade värderingar är det. Och i stora frågor som berör oss alla är det förvisso regeringens sak att grundligt ta fram fakta och att argumenterande redovisa för vilka värderingar som ligger till grund för dess slutsatser.

Det vore direkt
ansvarslöst av en regering att dra slutsatser och ens skissera någon lösningsmodell innan alla fakta samlats in, vägts och bedömts.
Likaså vore det ansvars löst av en regering att endast redovisa fakta i ett ärende utan att själv så tydligt och klart som det bara är möjligt ta ställning och redovisa för argumenten för just den lösningen.

Att en regering
väljer att bereda ett ärende utanför offentligheten kan därför inte a priori sägas vara negativt för demokratin. Det kan till och med vara precis tvärtom.
Svårt är också att tro att det över huvud taget skulle vara juridiskt möjligt att definiera när, hur var och på vilket sätt en regering skall komma med sin samlade input i samhällsdebatten.
Det finns kort sagt rum för kritik av kritiken mot regeringen Vanhanens offentlighetslinje.

Därmed inte
sagt att allt skulle vara i sin ordning.
Den stora utmaningen för demokratin är kanske först och främst att få regeringar att seriöst och ärligt bereda ärenden och presentera lösningsförslag så att en offentlig debatt blir möjlig och påverkningsmöjligheterna reella.
Som det nu är, är detta sällan fallet. Fakta tas fram och presenteras så att de stöder en redan fastslagen målsättning, som därefter presenteras som den enda möjliga. Ofta förefaller det dessutom vara så att detta sker efter recept skrivna av ledande tjänstemän.

Problemet med den här utmaningen är att varje regering har klart definierade målsättningar formulerade i ett regeringsprogram och att verkligheten i görligaste mån anpassas till dem.
Ett annat problem är att övriga samhällsaktörer, i motsats till en regering, inte har tillgång till alla de resurser som regeringen har och som behövs för att ta fram alternativ till regeringens beredning. Detta gäller arbetsmarknadsorganisationer, den politiska oppositionen, kyrkan, ekonomiska och andra forskningsinstitut och så vidare.

Till detta
kommer att det i stort sett endast är en bredbasig regering och en folkkyrka som någorlunda trovärdigt kan säga sig handla med allas bästa för ögonen. Alla andra aktörer har egna, legitima men mera begränsade intressen att bevaka.

Det som behövs är ett sant demokratiskt medborgarsamhälle där alla aktörer, individer och kollektiv, tillsammans kan forma framtiden i en ständig dialog.För att detta skall fungera krävs alerta och kunniga massmedier som informerar, analyserar, utmanar maktutövarnas tankar och idéer, massmedier som låter också marginella röster komma till tals och som aktiverar medborgarna bland annat genom att lyfta fram och presentera nya, alternativa idéer.

Demokratin står och faller inte med regeringars öppenhet eller slutenhet, men den kan stå stadigt, vackla eller till och med falla beroende på hur massmedierna fyller sin uppgift att ge en korrekt och betydelsefull information om den verklighet i vilken vi alla lever.

Stig Kankkonen



diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28