Biskoparnas pingsthälsning

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar har skrivit en pingsthälsning till kyrkans medlemmar.
28.5.2007 kl. 00:00
 
Foto: Malena Holmström

Under pingsthelgen firar vi tillsammans med alla kristna den heliga Andens utgjutande. Pingsten är kyrkans födelsedag. Den har ett viktigt budskap till oss.

Som kristna är vi i allt beroende av den heliga Anden. Anden är den treenige Gudens levande person, som talar till oss i den heliga Bibeln. Vi tillber honom tillsammans med Fadern och Sonen. Anden vädjar för oss till Fadern också då vi inte själva kan eller orkar göra det (Rom. 8:26). Utan Anden skulle det inte finnas någon frälsande tro, ingen tjänande kärlek och ingen kristen kyrka. Kyrkans ödmjuka bön ”sänd oss din heliga Ande” är kyrkans bön från hjärtat alltid och överallt.

Pingstens Ande är glädjens och frimodighetens Ande. Genom den heliga Anden kommer Guds godhet och Kristi kärlek till oss. Den heliga Anden är Levandegöraren, som väcker hos oss en längtan efter det andliga, föder tron och för oss till Kristus. Enligt sitt namn är Anden också Helgaren, som gör syndiga människor heliga. Som Sanningens Ande undervisar Anden oss att lyssna till Guds ord, förstå det och hålla oss till det. I lidande och sorg kommer Anden till oss som Tröstaren. I trångmål och förföljelse är Anden vår Försvarare.

Den Ande som utgöts på pingstdagen gav apostlarna frimodighet att ”stiga fram” och förkunna det goda budskapet på alla språk och till alla folk. Den heliga Anden förenade de kristna och förde dem in i Ordet och sakramenten. Efter att ha fått Andens gåva deltog de kristna troget i ”apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna” (Apg. 2:42).

Även i dag utrustar den heliga Anden sin kyrka med många olika nådegåvor eller karismer. Kyrkan är som en ”mor, som med Guds ord föder varje kristen och bär henne” (Stora katekesen). I dopet föder Anden oss på nytt och förenar oss med Kristus. I nattvarden stärker Anden vår tro. Därför är den kyrka som förkunnar evangeliet och förvaltar sakramenten en karismatisk gemenskap.

Den heliga Andens verk syns mitt i livet. Andens frukter är ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning” (Gal. 5:22). Apostelns Paulus påminde särskilt om den nådegåva som är störst, men som ofta underskattas som vardaglig: ”Störst av dem är kärleken” (1 Kor. 13:13).

Med det karismatiska avses också kristen tro av upplevelsekaraktär. Till en sådan tro hör t.ex. gåvan att bota, andliga rörelser, profeterande och tungotal. Kristen tro av det här slaget är en del av församlingarnas liv.

Till de upplevelser som Anden föder kan också höra människans egna strävanden. Paulus blev i Korint tvungen att styra känslornas fria rörelser i riktning mot en sund andlighet. En karismatisk andlighet som delar församlingsmedlemmarna, föder oordning och ringaktar vardagliga nådegåvor bygger inte upp kyrkan. I rätt bruk bygger nådegåvorna upp frimodigheten och fördjupar den tro som är rotad i Kristus.

Kyrkans tro och den enskilda kristnas erfarenhet behöver varandra och stöder varandra. Utan upplevelser förlorar tron sin inspiration och riskerar att förtvina. Utan en ”sund lära” (2 Tim. 4:3) lösgör sig upplevelserna från kyrkans gemensamma tro och löper risken att glida ut i en felaktig individualism. I kyrkan måste allt utforskas och prövas i Guds heliga ords ljus.

Paulus ville att församlingen skulle vara medveten om Andens alla gåvor. Ändå uppmanade han den att söka de allra värdefullaste nådegåvorna till församlingens uppbyggelse. Därför gläds vi över nådegåvor, som gör bönen levande, stärker enheten och föder en ödmjuk tillbedjan som ett svar på Guds kärlek. Allt detta ”åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en som den själv vill” ( 1 Kor. 12:11).

Genom Ordet och sakramenten föder den heliga Anden glädje, frid och kärlek. Anden gör oss delaktiga av Guds nåd.

Under pingsten ber vi att glädjens och frimodighetens Ande skulle välsigna vår kyrka med sina goda gåvor.

Kom, heliga Ande,
sänd oss en strimma
av det himmelska ljuset.

Kom, de fattigas fader.
Kom, goda gåvors givare.
Kom, hjärtats ljus och tröstare,
själens ljuva gäst och värme.

I arbetet är du vilan,
i hettan är du svalkan,
och i sorgen är du trösten.

Du underbara ljus,
fyll dina trognas hjärtan.
Heliga Ande, du kan förvandla oss.

Kom och rena det smutsiga,
vattna det torra,
hela det sårade.
Bryt det som är hårt
och värm det som är kallt.
Sök upp dem som gått vilse.

Ge dina heliga gåvor
till dem som litar på dig.
Styrk vår tro,
ge oss ett saligt slut
och en evig glädje.



Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar

Jukka Paarma
Eero Huovinen
Wille Riekkinen
Juha Pihkala
Samuel Salmi
Mikko Heikka
Simo Peura
Kari Mäkinen
Gustav Björkstrand

KT



KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53