Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

Kyrkpressens enkät: En tredjedel av de förtroendevalda tycker att kyrkoherden har för stor makt

beslutsfattande.

I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor?

6.7.2022 kl. 17:41

På den frågan svarade 58,1 procent nej, 30,7 procent ja och 11,2 procent vet ej/har ingen åsikt.

Många av dem som svarade på enkäten (se exempel ovan) tyckte att systemet känns otidsenligt.

– I en sådan här enkät tycker jag att det är en ganska hög procent att 30 procent svarar ja, säger Siv Sandberg, själv församlingsrådsmedlem i Åbo svenska församling och samhällsforskare vid Åbo Akademi.

– Det som man måste ta i beaktande är både bredden i svaren och den faktiska situation där man verkar. Där är det stor skillnad mellan församling och församling och kyrkoherde och kyrkoherde.



Siv Sandberg har också själv upplevt församlingsrådets roll som lite oklar. Man kan tolka det som ett beslutsfattande organ eller som ett organ som ger goda råd till kyrkoherden.

– Den som har erfarenhet av till exempel kommunalt beslutsfattande tycker sannolikt att det kyrkliga systemet är konstigt.

Hon tycker att det system vi nu har ställer stora – kanske orimligt stora – krav på kyrkoherden.

– Jag tror också att det handlar om skillnader i kyrkoherdens sinnelag. Systemet behöver inte vara kyrkoherdecentrerat om inte kyrkoherden så vill.

Hon påminner om att det såg likadant ut också i kommunerna ännu för 45 år sedan: kommundirektören var ordförande och föredragande i kommunfullmäktige.

– Men idag sticker det här kyrkliga beslutsfattandet i ögonen. Det blir lätt jävsfrågor, för de kyrkliga kretsarna är små.

Hon skulle gärna se att kyrkolagen förändrades så att ordförande i församlings/kyrkorådet automatiskt är en lekman.

– Det skulle avlasta kyrkoherden men också ge mer frihet.


En förändring behövs

Biskop emeritus Gustav Björkstrand håller med Sandberg.

– Jag förstår bra att frågan blivit väckt. Kyrkolagen reflekterar en gången tid, då kyrkoherden, apotekaren och läraren kanske var de enda bildade i socknen.




Han minns att hans egen far i tiotals år var medlem i kyrkliga förtroendeorgan. Han skulle ofta godkänna protokollet i kyrkans sakristia. Det visade sig en gång att protokollet inte alls motsvarade det som diskuterats vid mötet.

– ”Inte var det så här vi beslöt”, sa pappa. Kyrkoherden svarade: ”Ja, men det är så här det ska vara.” Senare togs frågan upp på nytt och kyrkoherden böjde sig.

Björkstrand tror att situationen kan bli speciellt olycklig om kyrkoherden saknar erfarenhet av förvaltning. Det kan finnas människor i församlingsrådet som vet mycket mer än herden.

– Generellt tycker jag man allvarligt borde överväga om den ordning kyrkan skapat svarar mot dagens krav.

Han menar att om en person samlar mycket makt på sig går det lätt så att rådets medlemmar antingen finner sig i situationen eller drar sig undan från beslutsfattandet.

– Kyrkan har inte råd att förlora erfarna, kunniga människor som upplever att de inte kan påverka.

Han tycker att kyrkomötet borde göra en ändring och göra det möjligt för någon annan av medlemmarna i kyrkorådet att vara ordförande. Men ett sådant beslut skulle kräva tre fjärdedelars majoritet i kyrkomötet. Det är av olika anledningar lätt att uppbåda ett en fjärdedels motstånd mot förändringar av präster och konservativa medlemmar.

– Jag tycker att kyrkomötets sätt att fatta beslut borde förändras. Sådana här praktiska beslut ska inte kräva tre fjärdedelars majoritet.


En lösning som ger mer spelrum

Enligt kyrkoordningen kan viceordförande vara ordförande för kyrkorådet om kyrkoherden har förhinder eller är jävig – men också genom ett gemensamt beslut av kyrkoherden och kyrkorådet, efter att viceordföranden gett sitt samtycke. I Johannes församling i Helsingfors har viceordförande Martina Harms-Aalto fungerat som ordförande vid församlingsrådets möten under den senaste hälften av valperioden.




– Jag är inte rätt person att avgöra om det fungerar bra eller inte, men jag tycker att det befriar kyrkoherden till att vara föredragande. Hans roll blir tydligare när någon annan leder rådet och nu kan han försvara sin beredning till 100 procent utan att behöva spjälka upp sig i två roller.

Hon rekommenderar alltså lösningen, eftersom den också ger rådet mer ansvar. Samtidigt kan ju rådet uppleva att viceordförande får en väldigt stor roll.

– Jag tycker det här är något som kyrkolagen kunde göra till regel. Men redan idag kan en bra och strategisk kyrkoherde förstå att avstå från sin roll som ordförande, för att det ger mer spelrum. Att förankra besvärliga frågor blir också lättare, säger Martina Harms-Aalto.

Så gjordes enkäten:

I början av juni sände Kyrkpressen iväg en enkät till alla stiftets församlingsråds- och kyrkorådsmedlemmar per e-post. Redaktionen fick in 180 svar.

En del av svaren gick att kommentera.

Svararna fick svara anonymt men lämna sina kontaktuppgifter om de så ville.

Text: Sofia Torvalds


Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Lucas Snellman tror valet blir spännande.

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48
Ifjol deltog 47 488 unga i konfirmandundervisningen.

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00
Församlingsförbundets  verksamhetsledare Kalle Sällström, pristagaren Stefan Härus och biskop Bo-Göran Åstrand.

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58
När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00
För Mari Koli blev utmattningen och den påföljande pilgrimsvandringen den livsförändring hon behövde.

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01
Mikael Nylund har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19
Patrik Hagman är besviken efter sin senaste period som ombud.

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11
Elis Storsjö år i nian i Strandnäs skola i Mariehamn.

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54
Kyrkomötet är kyrkans riksdag.

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10
ETT GOTT RÅD. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42
I december 
ger kvartetten
som jobbar i församlingen 
i Sibbo julkonserter i Sibbo gamla kyrka.

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

Emma Audas, Göran Stenlund, Gun Geisor, Stefan Myrskog och Jan-Erik Lindqvist har förlänats Mikael Agricola-medaljen.

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31
FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23
Lucas Snellman tror valet blir spännande.

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48
Ifjol deltog 47 488 unga i konfirmandundervisningen.

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00