Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

Kyrkpressens enkät: En tredjedel av de förtroendevalda tycker att kyrkoherden har för stor makt

beslutsfattande.

I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor?

6.7.2022 kl. 17:41

På den frågan svarade 58,1 procent nej, 30,7 procent ja och 11,2 procent vet ej/har ingen åsikt.

Många av dem som svarade på enkäten (se exempel ovan) tyckte att systemet känns otidsenligt.

– I en sådan här enkät tycker jag att det är en ganska hög procent att 30 procent svarar ja, säger Siv Sandberg, själv församlingsrådsmedlem i Åbo svenska församling och samhällsforskare vid Åbo Akademi.

– Det som man måste ta i beaktande är både bredden i svaren och den faktiska situation där man verkar. Där är det stor skillnad mellan församling och församling och kyrkoherde och kyrkoherde.



Siv Sandberg har också själv upplevt församlingsrådets roll som lite oklar. Man kan tolka det som ett beslutsfattande organ eller som ett organ som ger goda råd till kyrkoherden.

– Den som har erfarenhet av till exempel kommunalt beslutsfattande tycker sannolikt att det kyrkliga systemet är konstigt.

Hon tycker att det system vi nu har ställer stora – kanske orimligt stora – krav på kyrkoherden.

– Jag tror också att det handlar om skillnader i kyrkoherdens sinnelag. Systemet behöver inte vara kyrkoherdecentrerat om inte kyrkoherden så vill.

Hon påminner om att det såg likadant ut också i kommunerna ännu för 45 år sedan: kommundirektören var ordförande och föredragande i kommunfullmäktige.

– Men idag sticker det här kyrkliga beslutsfattandet i ögonen. Det blir lätt jävsfrågor, för de kyrkliga kretsarna är små.

Hon skulle gärna se att kyrkolagen förändrades så att ordförande i församlings/kyrkorådet automatiskt är en lekman.

– Det skulle avlasta kyrkoherden men också ge mer frihet.


En förändring behövs

Biskop emeritus Gustav Björkstrand håller med Sandberg.

– Jag förstår bra att frågan blivit väckt. Kyrkolagen reflekterar en gången tid, då kyrkoherden, apotekaren och läraren kanske var de enda bildade i socknen.




Han minns att hans egen far i tiotals år var medlem i kyrkliga förtroendeorgan. Han skulle ofta godkänna protokollet i kyrkans sakristia. Det visade sig en gång att protokollet inte alls motsvarade det som diskuterats vid mötet.

– ”Inte var det så här vi beslöt”, sa pappa. Kyrkoherden svarade: ”Ja, men det är så här det ska vara.” Senare togs frågan upp på nytt och kyrkoherden böjde sig.

Björkstrand tror att situationen kan bli speciellt olycklig om kyrkoherden saknar erfarenhet av förvaltning. Det kan finnas människor i församlingsrådet som vet mycket mer än herden.

– Generellt tycker jag man allvarligt borde överväga om den ordning kyrkan skapat svarar mot dagens krav.

Han menar att om en person samlar mycket makt på sig går det lätt så att rådets medlemmar antingen finner sig i situationen eller drar sig undan från beslutsfattandet.

– Kyrkan har inte råd att förlora erfarna, kunniga människor som upplever att de inte kan påverka.

Han tycker att kyrkomötet borde göra en ändring och göra det möjligt för någon annan av medlemmarna i kyrkorådet att vara ordförande. Men ett sådant beslut skulle kräva tre fjärdedelars majoritet i kyrkomötet. Det är av olika anledningar lätt att uppbåda ett en fjärdedels motstånd mot förändringar av präster och konservativa medlemmar.

– Jag tycker att kyrkomötets sätt att fatta beslut borde förändras. Sådana här praktiska beslut ska inte kräva tre fjärdedelars majoritet.


En lösning som ger mer spelrum

Enligt kyrkoordningen kan viceordförande vara ordförande för kyrkorådet om kyrkoherden har förhinder eller är jävig – men också genom ett gemensamt beslut av kyrkoherden och kyrkorådet, efter att viceordföranden gett sitt samtycke. I Johannes församling i Helsingfors har viceordförande Martina Harms-Aalto fungerat som ordförande vid församlingsrådets möten under den senaste hälften av valperioden.




– Jag är inte rätt person att avgöra om det fungerar bra eller inte, men jag tycker att det befriar kyrkoherden till att vara föredragande. Hans roll blir tydligare när någon annan leder rådet och nu kan han försvara sin beredning till 100 procent utan att behöva spjälka upp sig i två roller.

Hon rekommenderar alltså lösningen, eftersom den också ger rådet mer ansvar. Samtidigt kan ju rådet uppleva att viceordförande får en väldigt stor roll.

– Jag tycker det här är något som kyrkolagen kunde göra till regel. Men redan idag kan en bra och strategisk kyrkoherde förstå att avstå från sin roll som ordförande, för att det ger mer spelrum. Att förankra besvärliga frågor blir också lättare, säger Martina Harms-Aalto.

Så gjordes enkäten:

I början av juni sände Kyrkpressen iväg en enkät till alla stiftets församlingsråds- och kyrkorådsmedlemmar per e-post. Redaktionen fick in 180 svar.

En del av svaren gick att kommentera.

Svararna fick svara anonymt men lämna sina kontaktuppgifter om de så ville.

Text: Sofia Torvalds


Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34