Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

Lumparland fick nysmidd brudkrona 1957 – då ville församlingen inte ha den

BRÖLLOP.

I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick.

21.7.2022 kl. 15:00

Den vackert sirliga kronan smiddes av Viking Sundberg, en lokal smed som gjort flera av Ålands karakteristiska brudkronor. Flera församlingar har en sådan dyrgrip i sin ägo, en krona som får lånas av traktens brudar. Men inte Lumparlands församling. Efter det första nejet har kronan sedan den smiddes 1957 varit i Marthornas ägo.

– Församlingen hade sin chans, säger ordförande Göta Alm-Ellingsworth med ett skratt.

Men församlingen har fått ha kronan till låns sedan 1992.

– Då hade Lumparland fått Finlands första kvinnliga präst och det var nya tider, säger Lumparlandsmarthornas sekreterare Christina Roberts med glimten i ögat.

Rotade i gamla dokument

Men sedan 1992 har kronan fallit i glömska. Det var när nuvarande ordföranden Göta med sin mamma, tidigare Marthasekreterare, och andra marthor började rota i gamla papper som man hittade dokument som förtäljde arbetet bakom att få till stånd kronan. På 50-talet hade åtminstone Lemland en brudkrona och marthorna i Lumparland ville inte att de egna byborna skulle vara sämre.

Under ett månadsmöte den 16 februari 1956 gav Elvira Mattsson sitt förslag om kronan. Man drog igång en insamling av både pengar och silver. Trion som i samråd med konstsmeden Sundberg handhade kronärendet var Axa Karlsson, Gertrud Calander (senare Englund) och Doris Williams. I april 1957 stod den klar: en vackert utsmyckad silverkrona. Den kostade 13 200 mark och vägde 140 gram.

Man erbjöd den till församlingen, men fick då ett nej av pastorn som inte tyckte en så världslig sak passade i kyrkans famn. Istället huserade kronan hos marthornas ordförande Gertrud.

– Det var hon som administrerade utlåningen av den, säger Christina.

– Hon hade den hemma hos sig så länge hon levde, säger Göta.

Efterlyste brudar som burit kronan

När dagens Lumparlandsmarthor började intressera sig för kronans historia så gjorde de en efterlysning av dem som burit den. Totalt nio brudar har man nu fått kännedom om. Baserat på deras giftasårtal verkar krontrenden ha gått i vågor. Den sista att bära kronan var Ann-Sofie Joelsson år 1982.

Sedan den flyttade till församlingens lokaler 1992 så har den alltså stått oanvänd, i alla fall enligt vad man vet nu.

Under samtalen och intervjuerna man haft med de kvinnor som burit klenoden genom åren har man fått ta del av vackra minnen, bröllopstraditioner och symbolism.

– En av brudarna sa att det regnade på hennes bröllopsdag, men regn i brudkronan betyder tur, säger Göta.

Det kan också vara orsaken till att kronan har formats med hjärtan, blomstrande blad och något som ser ut som dinglande droppar.

– Kronan ritades av Gertrud och man ville att Lumparlands krona inte skulle se ut som någon annan. Den skulle skilja sig från mängden, säger Christina.

Till utställningen om kronans historia, som kan ses på Lumparlands bibliotek fram till den sista augusti, har man fått till låns bröllopsbilder och vackra bröllopsklänningar från de brudar som burit kronan. På bilderna framkommer även andra bröllopstraditioner

– Som brudstängerna man hade och granarna vid dörren som skulle symbolisera antalet barn, säger Christina.

Olika bröllopstrender

Från 50-talet till 80-talet kan man följa trender i både utstyrsel och festkutym.

– I början bjöds det på kaffe och smörgås och supen förstås. Det här med tre rätters middag är modernt, säger Göta.

Och en vacker trend kan urskiljas ur bröllops-
parens historier:

– Alla som burit kronan är fortfarande gifta, om inte döden skiljt dem åt, säger Christina.

Varför tror ni att man haft en tradition med brudkronor på Åland?

– Förr hade ju bondbrudarna papperskronor. Men ålänningarna har ju alltid varit ut i världen och plockat med sig influenser. Sen har det varit ganska välbeställt på Åland, säger Göta.

– Och redan från vikingatiden har man ju haft med sig användningen av silversmycken. Ålänningarna är ett stolt folk, man kanske ville ha vackra ting, funderar Christina.


Vem vill bära Lumparlands sirliga brudkrona igen?

Brudryan hon var med och vävde

De har vetskap om att åtminstone en annan marthaförening på Åland fått till stånd sin församlings brudkrona. I den egna kyrkan i Lumparland är också brudryan – den vävda mattan paret står på när de gifter sig – ett marthadelaktigt hantverk, som församlingen med marthornas bistånd tillverkade.

– Jag var med och hjälpte till att väva den som tonåring. Jag kommer ihåg hur vi höll på med mönstret, säger Göta.

Varför tror ni marthorna varit så involverade i den kyrkliga bröllopsutsmyckningen?

– Vem annars skulle ha gjort det? frågar Göta med ett skratt.

– Marthorna har ju en tradition med att bevara kultur och sätta guldkant på vardagen med både fester, mat och folkdräkter. Kanske handlade brudkronorna om det där lilla extra, att kvinnan skulle få känna sig som en prinsessa, säger Christina.

Varken Christina eller Göta bar själva kronan när de gifte sig, men hoppas nu att den ska få en renässans.

– Kronan har levt i skymundan. Men nu ska Lemlands-Lumparlands församling sätta upp en bild av kronan bredvid brudryan så att man vet att den finns att låna. Dessutom hoppas vi på att kronan får kyrkans välsignelse, säger Göta.

– Vi lumparlänningar ska vara stolta över att vi fått till stånd en silverkrona. Det visar lite på den här egensinnigheten som vi nu firat med Åland 100 år. Att skramla ihop till att göra en egen krona är lite egensinnigt, säger Christina.

Text och foto: Heidi Hendersson


Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34