Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning – din skatt läggs om totalt från år 2023

skatt.

Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två.

20.6.2022 kl. 13:41

Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning. Din skatt läggs om totalt från år 2023. I nästa år kan också kyrkoskatten på din skattesedel ha en annan procent än du har vant dig vid – en lägre. Men du kommer i stort sett att betala som förut.

Allt kommer sig av vårdreformen 2023. Finland får vid årsskiftet 21 nya välfärdsområden som ska ta hand om en stor del av det som kommunerna hittills har gjort: vård, socialtjänster och räddningsväsende.

Eftersom de flesta partier har motsatt sig en ny landskapsskatt blir det staten som finansierar välfärdsområdena. Närmare 14 miljarder euro som förut tagits in via kommunalbeskattningen tas nu in via statens beskattning i stället.

Men avdragen har varit olika i kommunens och statens beskattning, vilket i sin tur påverkar hur de kyrkor som får sina intäkter via skattesystemet framöver får intäkter.

Vad du ska betala i kyrkoskatt avgörs nämligen på samma grunder som i kommunalbeskattningen.


Kyrkoskatten blev spelknapp

Två kyrkor, den evangelisk-lutherska och den ortodoxa, har nu plötsligt blivit spelknappar i skatte­formen. När systemet med avdrag förändras skulle det ha lett till att den evangelisk-lutherska kyrkan enligt beräkningar skulle ha tagit in 54 miljoner euro mer av sina medlemmar än tidigare.

Men nu har Finansministeriet under våren 2022 hört av sig och preciserat hur man önskar att kyrkan om möjligt skulle avstå från den ökningen. Riksdagens lagstiftning har nämligen förutsatt att den så kallade sote-reformen inte får innebära att medborgarnas totala skattebörda ökar.

För kyrkan är problematiken inte ny, säger en källa vid Kyrkostyrelsen som KP har talat med. Frågan var aktuell redan när den föregående regeringen under Juha Sipilä (C) kämpade med sin variant av vårdreformen – som aldrig kom i mål.

Sedan sägs man också vara realister inom kyrkan i fråga om det som kan ske om skatterna ökar för finländarna: då finns risken att allt flera väljer att det är kyrkoskatten som ryker, och skriver ut sig.


Rekommenderar sänkt procent i höst

Kyrkostyrelsen har under våren i ett ganska skarpt formulerat rundbrev till församlingar och samfälligheter uppmanat dem att i budget­arbetet i höst sänka kyrkoskatten – i vissa församlingar och samfälligheter med upp till 0,2 procentenheter.

Kyrkoskattens procent är i hela landet i snitt omkring 1,7 procent, i Borgå stift något högre med drygt 1,8.

Trots den rekommenderade sänkningen beräknas kyrkan totalt ändå kunna räkna in ett nytt netto av omkring 18 miljoner euro nya skatteintäkter i nästa år av staten. Det kommer sig av att den beskattningsbara inkomsten hos de åldersgrupper som fortfarande hör till kyrkan ännu under några år kommer att öka snabbare än förlusten som uppstår efter dem som skriver ut sig.

Kyrkostyrelsens brev är ändå bara en rekommendation, och det är också möjligt att församlingar och samfälligheter trotsar den och tar risken att låta bli att justera sin skatt och i stället låta den nya skattebasen bara tröska in mera pengar.


Marginalen på Helsingfors sida

I Helsingfors kommer samfällighetens förvaltningsdirektör Juha Silander inte att föreslå någon sänkning av kyrkskatten.

– Finansministeriet rekommenderar ingen sänkning för Helsingfors del. Då gör inte jag det heller, säger han.

Ministeriets uträkning visar att den matematiska nyttan av reformen för Helsingfors är 0,03 procentenheter. Då kyrkskatten definieras med 0,05 procentenheters noggrannhet rekommenderas en sänkning endast där nyttan är större än så.

– Om vi skulle sänka från en till 0,95 procent skulle vi förlora rätt mycket i förhållande till det vi får nu, säger Silander.

Om skatteinkomsterna år 2023 hålls vid fjolårets nivå (81,6 miljoner euro) innebär det ett tillskott på 2,3 miljoner.

I Karleby har den kyrkliga samfälligheten redan beslutat att sänka kyrkskatten från 1,70 till 1,65 procent nästa år.

– Vi har haft överskott tre eller fyra år i rad. Om den ekonomiska basen är stabil är det varken lönt eller rätt att samla in mera pengar än vad man behöver, säger fullmäktiges ordförande Jukka Paananen i ÖT.

TEXT: Jan-Erik Andelin och Johan Sandberg


FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00