Ärkebiskop Paarma hoppas på punkt

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet. 14.5.2007 kl. 00:00

Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet.

– Jag vill så kraftigt som det bara är möjligt understryka min innerliga önskan att alla som vill skall kunna känna det möjligt att verka och arbeta i kyrkan. I den meningen är Sveriges väg inte vår, säger Paarma. (Foto: Daniel Iman)

Fokuseringen i ärkebiskop Jukka Paarmas öppningsanförande vid kyrkomötets vårsession i Åbo senaste vecka var på kvinnoprästdiskussionen. Men så var det inte tänkt. Han hade planerat att tala om något helt annat.

– Men den offentliga diskussionen gjorde att jag helt enkelt kände mig tvungen att ytterliga en gång försöka ge kyrkans koordinater i frågan så klart som möjligt, förklarar Paarma.

Vad det är som gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att tillräckligt odiskutabelt få fram kyrkans entydiga ställning i fråga om kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare kan ärkebiskopen inte förstå.

– Trots alla försök att klargöra den finns det av allt att döma alltid något som kan missförstås eller någon som vill missförstå. Och så är den offentliga diskussionen igång igen och missuppfattningarna avlöser varandra.

Enligt ärkebiskop Paarma är situationen inom kyrkan inte alls oklar och alla vet vad som gäller. Problemet är att samma klarhet inte genomsyrar den allmänna debatten.

– Det avgörande i denna fråga är inte vad man anser om kvinnliga präster, utan om man fullt ut är beredd att samarbeta enligt de spelregler som gäller, understryker Paarma.

– Kvinnoprästmotståndare, både präster och lekmän, är därför varmt välkomna att fortsätta sitt arbete för Guds sak och för kyrkan sida vid sida med dem som accepterar den ordning som antogs för 21 år sedan. De präster som inte ser det möjligt att samarbeta med kvinnliga kolleger hoppas jag skall kunna hitta andra uppdrag inom kyrkan.

– Jag vill så kraftigt som det bara är möjligt understryka min innerliga önskan att alla som vill skall kunna känna det möjligt att verka och arbeta i kyrkan. I den meningen är Sveriges väg inte vår, säger Paarma.

Riktigt optimistisk vågar ärkebiskop Jukka Paarma inte vara när det gäller möjligheten att hitta gemensamma vägar framåt. I bägge lägren flödar just nu adrenalinet och stridsropen skallar och den allmänna debatten gör inte saken bättre.

– Jag har svårt att se vilka nya konstruktiva element som kunde tillföras debatten. Om sådana finnas hoppas jag att de snarast möjligt framförs. Goda förslag mottas med tacksamhet.

– I övrigt hoppas jag att vi äntligen kunde sätta punkt för den här debatten, som inte gagnar någon och allra minst Kristi kyrka, konstaterar ärkebiskop Jukka Paarma.

Stig Kankkonen



ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41