Ärkebiskop Paarma hoppas på punkt

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet. 14.5.2007 kl. 00:00

Ärkebiskop Jukka Paarma önskar innerligt att man kunde sätta punkt för den offentliga diskussionen om och kring kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare. Paarma menar att allt som i dagsläget kan sägas har sagts. Men, som det heter, konstruktiva förslag mottas med tacksamhet.

– Jag vill så kraftigt som det bara är möjligt understryka min innerliga önskan att alla som vill skall kunna känna det möjligt att verka och arbeta i kyrkan. I den meningen är Sveriges väg inte vår, säger Paarma. (Foto: Daniel Iman)

Fokuseringen i ärkebiskop Jukka Paarmas öppningsanförande vid kyrkomötets vårsession i Åbo senaste vecka var på kvinnoprästdiskussionen. Men så var det inte tänkt. Han hade planerat att tala om något helt annat.

– Men den offentliga diskussionen gjorde att jag helt enkelt kände mig tvungen att ytterliga en gång försöka ge kyrkans koordinater i frågan så klart som möjligt, förklarar Paarma.

Vad det är som gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att tillräckligt odiskutabelt få fram kyrkans entydiga ställning i fråga om kvinnliga präster och kvinnoprästmotståndare kan ärkebiskopen inte förstå.

– Trots alla försök att klargöra den finns det av allt att döma alltid något som kan missförstås eller någon som vill missförstå. Och så är den offentliga diskussionen igång igen och missuppfattningarna avlöser varandra.

Enligt ärkebiskop Paarma är situationen inom kyrkan inte alls oklar och alla vet vad som gäller. Problemet är att samma klarhet inte genomsyrar den allmänna debatten.

– Det avgörande i denna fråga är inte vad man anser om kvinnliga präster, utan om man fullt ut är beredd att samarbeta enligt de spelregler som gäller, understryker Paarma.

– Kvinnoprästmotståndare, både präster och lekmän, är därför varmt välkomna att fortsätta sitt arbete för Guds sak och för kyrkan sida vid sida med dem som accepterar den ordning som antogs för 21 år sedan. De präster som inte ser det möjligt att samarbeta med kvinnliga kolleger hoppas jag skall kunna hitta andra uppdrag inom kyrkan.

– Jag vill så kraftigt som det bara är möjligt understryka min innerliga önskan att alla som vill skall kunna känna det möjligt att verka och arbeta i kyrkan. I den meningen är Sveriges väg inte vår, säger Paarma.

Riktigt optimistisk vågar ärkebiskop Jukka Paarma inte vara när det gäller möjligheten att hitta gemensamma vägar framåt. I bägge lägren flödar just nu adrenalinet och stridsropen skallar och den allmänna debatten gör inte saken bättre.

– Jag har svårt att se vilka nya konstruktiva element som kunde tillföras debatten. Om sådana finnas hoppas jag att de snarast möjligt framförs. Goda förslag mottas med tacksamhet.

– I övrigt hoppas jag att vi äntligen kunde sätta punkt för den här debatten, som inte gagnar någon och allra minst Kristi kyrka, konstaterar ärkebiskop Jukka Paarma.

Stig Kankkonen



kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03