Vad gällde yrket hade jag inget val

Människa. Han förunnades ett nytt äktenskap och säger att det blev hans räddning. 13.5.2007 kl. 00:00

Han förunnades ett nytt äktenskap och säger att det blev hans räddning.

 
Rafael Edström med sin hustru Margaretha Smith. (Foto: Kerstin Haldin-Rönn)

– Jag fick leva med Astrid i 46 år, säger Rafael Edström, 80 år. Hon var en härlig människa. När vi fått beskedet att hon bara hade fyra månader kvar sa hon: ”Vi har haft så många begravningar. Du har förrättat dem och jag sjungit, nog kan du förrätta också min.” Jag skrev talet jag skulle hålla och fick hennes godkännande.

Hon sade att hon inte vill att jag skall bli sittande och tycka synd om mig själv. Det måste finnas en väg vidare. ”Du får väl sätta in en annons i Kuriren.” Jag sa att det lovar jag att jag inte kommer att göra, vem tror du vill ha en gammal gubbe?

I den situationen kunde han inte tänka på någon annan, men den dagen kom. I april för sju år sedan gifte han sig med Margareta Smith, änka efter en av hans bästa vänner. De har tagit emot den nya kärleken utan att förneka det som varit.

Rafael visar de två guldringarna på sitt ringfinger.

– Den här ringen fick jag av Astrid och den här av Margareta, säger han med värme.

Att Margareta och han fann varandra blev hans räddning.

– Jag är en sådan människotyp som inte kan vara allena. Det praktiska skulle jag väl klara, men inte det känslomässiga.

Trettonde barnet

Rafael är baptist i fjärde generationen. Han föddes som trettonde och yngst i en jordbrukarfamilj i Purmo.

– Människan mår bäst av att vara sysselsatt, säger baptistpastorn Rafael Edström som ännu regelbundet predikar och ställer upp för asylsökande i nöd. (Foto: Kerstin Haldin-Rönn)

– Tolv av oss fick växa upp. Min äldsta bror var 26 då jag föddes. Våra föräldrar fick aldrig se alla sina barn hemma samtidigt.

Livets allvar mötte honom som elvaåring, då både farmor och farfar dog. Följande år kom kriget. Hans mamma dog samma dag han fyllde sexton.

– Inte var hemmet det samma sedan mamma gick bort.

Som 18-åring flyttade han hemifrån för att gå i baptistseminariet i Vasa.

– Pappa hade hoppats att jag skulle överta jordbruket. Han var inte glad då jag for. Två av mina bröder var redan predikanter. Pappa sa att ”om det inte räcker med två, så måste du väl gå”. Men han hoppades att det inte skulle vara Guds vilja och att jag skulle återvända.

Hans pappa hade som liten pojke drabbats av en svår kramp. Hans farmor hade då lyft upp honom från golvet och sagt: ”Inte skall han dö, han skall bli far till dem som skall tjäna Herren.”

– Det var nästan som en profetia. Alla barnen blev baptister, tre av oss predikanter.

Läs profilen i sin helhet i papperstidningen 20/2007.

Kerstin Haldin-Rönn



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34