Paarma: ”Präster med samarbetsproblem kunde byta arbetsuppgift”

Kyrka. Prästen finns till för församlingen och inte tvärtom, poängterade ärkebiskop Jukka Paarma i sitt öppningsanförande vid kyrkomötet i Åbo. Han är mycket besviken över att konflikterna med präster med traditionell ämbetssyn inte har gått att lösa med samtal. 7.5.2007 kl. 00:00

Prästen finns till för församlingen och inte tvärtom, poängterade ärkebiskop Jukka Paarma i sitt öppningsanförande vid kyrkomötet i Åbo. Han är mycket besviken över att konflikterna med präster med traditionell ämbetssyn inte har gått att lösa med samtal.

I sitt öppningsanförande vid kyrkomötet den här veckan hoppades Paarma att de präster som av samvetsskäl inte kan följa kyrkans ordning eller sköta sina ämbetsuppgifter söker sig till sådana uppgifter som de kan sköta ”med gott samvete och fritt hjärta”. Paarma tycker att en sådan lösning skulle respektera både samvetet och församlingen, och dessutom vara lyckligare än om de här prästerna helt sökte sig bort från kyrkan.

I öppningsanförandet konstaterade Paarma också att det är överraskande att den offentliga diskussionen kring frågan om kvinnliga präster varit så livlig under den senaste tiden. Det här är förvånande eftersom beslutet om att öppna prästämbetet för kvinnor fattades redan för över tjugo år sedan.

Präst och församling

– Prästen finns till för församlingen. Om församlingen valt både män och kvinnor som sina präster är det inte prästernas uppgift att mot församlingens vilja sortera in prästerna i dugliga och odugliga, menar Paarma.

Ärkebiskopen konstaterade också att många i den offentliga diskussionen uttryckt sin förundran över kyrkomötets uttalande att varken en positiv eller negativ ställning till frågan om kvinnliga präster anses vara heresi.

– Prästens kön är inte en lärofråga i vår kyrka, säger Paarma.

– Om det var så skulle vi vara tvungna att anse att t.ex. de manliga präster som avhåller sig från samarbete är irrläriga, heretiker.

Ärkebiskopen säger också att han personligen ansett det vara mycket viktigt att värna om kyrkans enhet.

– Därför har det för mig varit en oerhört stor besvikelse att man inte i alla fall kommit till en lösning med hjälp av gemensamma diskussioner. Jag har trott att man kan lösa många svåra situationer, så länge viljan är god.


KT/Kp



kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03