Kvinnliga präster försvarar samarbetsmotståndare

Kyrka. I helgen skickades en vädjan om tolerans gentemot kvinnoprästmotståndare ut till de finska medierna. Tre av de fem personer som undertecknat uppropet är kvinnor. Uppropet finns nu översatt till svenska. 5.4.2007 kl. 00:00
I helgen skickades en vädjan om tolerans gentemot kvinnoprästmotståndare ut till de finska medierna. Tre av de fem personer som undertecknat uppropet är kvinnor. Uppropet finns nu översatt till svenska.
 
Aino Vesti, kyrkoherde i Masku församling, poängterar att det finns församlingar i vilka personalen har kunnat leva i sämja även om åsikterna i ämbetsfrågan går i sär. Foto: Mika Peltotalo
I uppropet framgår att undertecknarna anser att konflikter i kyrkan skall kunna lösas med kärlek och att det skall finnas rum för olika uppfattningar inom kyrkan.

- Jag har under en lång oroat mig för vår kyrka och dess enhet, säger Aino Vesti, kyrkoherde i Masku församling och skribenten bakom uppropet.

- Mitt buskap är att människor skall kunna leva sida vid sida i frid, trots att det finns olika uppfattningar i många frågor. Det är inte lätt att hitta en gemensam väg framåt, men vi måste försöka.

Kvinnliga präster måste respekteras

Vesti framhåller hur viktigt det är att kvinnliga präster respekteras men poängterar också att det finns församlingar i vilka personalen har kunnat leva sämja även om åsikterna i ämbetsfrågan går i sär.

- Det finns två uppfattningar i kvinnoprästfrågan och ingendera av dem har konstaterats vara irrläror. Med hjälp av praktiska arrangemang måste bägge läger kunna samarbeta i kyrkan.

- I dagens situation dömer människor varandra, hjärtan blir hårda och samarbete förhindras. Vi måste alla se vår egen synd och gå till korset.

Uppropet finns nu i sin helhet översatt till svenska:

Kyrkan – ett sjukhus för syndare?

Vi undertecknade anser frälsningen genom Kristus vara det viktigaste inom kristendomen och vi vill lita på den bibliska uppenbarelsen som högsta rättesnöre för tro och liv. I ämbetsfrågan tänker vi olika, men vi ser den inte som en jämställdhetsfråga. Enligt vår uppfattning kan man inte avgöra ämbetsfrågan genom att gräla inbördes.

Vi önskar att kyrkan kunde vara en familj, där det är möjligt att högakta varandra och ge varandra utrymme genom att arrangera arbetsturer och särvigningar.
 
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland anser inte den traditionella ämbetssynen vara en villolära. I enlighet med den har kristenheten trott och verkat i 2000 år. Vår kyrka har fortfarande goda ekumeniska relationer till samfund som inte accepterar kvinnliga präster. Därför är det teologiskt och ekumeniskt ohållbart att överföra dem som inte böjer sig i ämbetsfrågan till att prövas under strafflagen.
 
Det handlar inte om könsdiskriminering eller försummelse av arbetsuppgifter utan om en trosövertygelse som fortfarande är förhärskande hos majoriteten inom kristenheten. Ur trosfrihetsperspektiv är det tvivelaktigt att behandla frågor om bibeltolkning och teologi under strafflagen.
 
Kyrkan, som Bibeln förliknar vid  Kristi kropp, är nu illa sårad.  Den borde enligt Martin Luther vara ”syndares sjukhus” som vårdar de svaga, men nu anklagar vi och slår varandra.  Kyrkans mest framgångsrika ungdomssamling (översättarens tillägg: Maata näkyvissä, över 10 000 ungdomar) är hotad. Många präster som troget tjänat kyrkan hotas med avsättning från sin tjänst. Jesus sade: ”Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå. Och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå” (Mark 3:24-25).
 
Finns det fridsstiftare?
 
”O Guds Lamm, som bär all världens synd, giv oss din frid!”
 
Aino Vesti, kyrkoherde i Masku
Mari Stenlund, teol.kand, medlem av Kannelmäki församlingsråd och gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors kyrkliga samfällighet
Riitta Mäenpää, sjukhuspastor, Lojo hälsocentral
Antti Laato, professor, Åbo Akademi
Henrik Perret, generalsekreterare, prost

Uppmärksammat i bloggar

På Kyrkpressens bloggsida har Vestis strävanden redan tidigare uppmärksammats. Läs några av reaktionerna här. 



kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03