Kyrkliga ställningstaganden efterlyses

Ledare. Ledare 7/2007 I KP:s intervjuserie med ordförandena för riksdagspartierna har partiledarna gett sin syn på kyrkan och dess roll i det politiska livet. Att alla riksdagspartiers ordföranden, med ett undantag, ställde upp för intervju kan naturligtvis bero på olika omständigheter, men vittnar säkert också om intresse för temat. 12.2.2007 kl. 00:00

I KP:s intervjuserie med ordförandena för riksdagspartierna har partiledarna gett sin syn på kyrkan och dess roll i det politiska livet. Att alla riksdagspartiers ordföranden, med ett undantag, ställde upp för intervju kan naturligtvis bero på olika omständigheter, men vittnar säkert också om intresse för temat.
(Den som inte ställde upp vad socialdemokraternas ordförande Eero Heinäluoma, men partiet representerades av en annan toppkraft, nämligen partisekreterare Maarit Felt-Ranta).


Det som var åtminstone aningen överraskande, positivt överraskande, var partiledarnas klara besked att kyrkans åsikt i värdefrågor verkligen har betydelse, ofta till och med stor betydelse, i den politiska beslutsprocessen. Detta dock förutsatt att kyrkan har en klar och tydlig åsikt. Enligt partiledarna – och inte endast enligt dem – är så inte alltid fallet. Kyrkans budskap är allt för ofta så runt och luddigt att det är svårt att tro att det finns ett ställningstagande inbäddat i det. Dessutom talar kyrkan inte sällan med kluven tunga. Om ett organ tydligt och klart uttalar sig kan ett annat organ omedelbart reagera och säga något helt annat.

För kyrkomötet, biskopsmötet och kyrkostyrelsen – det är ju i dessa organ som kyrkans officiella positionsbestämningar görs och beslut om ställningstaganden fattas – är allt detta en stor utmaning.
Kyrkan kan inte endast ödmjukt tacka för visat förtroende och dra sig tillbaka med motiveringen att dess uppgift är att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten. Den måste fråga sig hur den skall möta den av allt att döma ganska stora sociala beställningen på kyrkliga ställningstaganden i värderelaterade frågor.

En av de största utmaningarna för kyrkan i den processen är att skapa förutsättningar för trovärdiga och relevanta markeringar i samhällsdebatten.
Det som då behövs är kontakter och kunskap. Kontakter som gör det möjligt att följa med vad som är på gång och – vilket kanske är ännu viktigare – vad som är på kommande, samt kunskap som hjälper att agera och reagera.

Kyrkomötet har därför bland annat att besvara frågan om kyrkan har de resurser som behövs eller om de måste skapas.
För en utomstående är det svårt att tro det skulle vara möjligt att med nuvarande resurser och resursfördelning möta de utmaningar som partiledarna indirekt ställer kyrkan inför. Det som åtminstone förefaller behövas är effektivare samordning av existerande resurser. Det kan antingen ske från fall till fall eller med hjälp av ett permanent samarbetsorgan.

En annan möjlighet är att man vid kyrkostyrelsen skapar en helt ny enhet med uppgift att helt fokuserar på samhällskontakter och samhällsutveckling ur ett kyrkligt perspektiv. Avdelningen skulle naturligtvis arbeta i nära och kontinuerlig kontakt med de enheter som redan arbetar med samhällsrelaterade frågor, som till exempel biskopsmötet, kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning och Kyrkans forskningscentral.

Uppsägningarna vid företaget Perlos i norra Karelen konkretiserar utmaningarna för kyrkan.
Då uppsägningarna var ett faktum reagerade församlingarna tacknämligt snabbt och målmedvetet.
En öppen fråga är däremot hur kyrkan skall agera kraftfullt och målmedvetet för att bidra till att forma ett samhälle där alla – oberoende av till exempel konjunkturväxlingar och konkurrenssituationer – kan vara trygga.

Stig Kankkonen



BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00