Kommunerna med kyrksocknen i botten har med tiden fått fler uppgifter som egentligen kräver olika befolkningsunderlag – specialsjukvården räknar med ett underlag på upp emot en halv miljon. Att det här inte beaktats skakar den kommunala strukturen i grunden. Då reformen påbörjas genom ett förslag som gör slut på den lokala identiteten har det gått snett från början.
Den kyrkliga reformen utgår från att det inte går att hålla administrativ och teknisk expertis i varje enskild församling. Förvaltningen måste skötas mera rationellt, med fler församlingar per enhet.
Också den reformen påverkas naturligtvis av stormen kring det kommunala. De svenska strukturerna har dessutom hamnat i kyrklig motvind.
Det gamla stiftsfullmäktige som i april ska ge sitt utlåtande om den kyrkliga förvaltningsreformen tvingas börja med att ge bakläxa. Reformen saknar en bedömning av de språkliga konsekvenserna. Hela kyrkan är förresten utan språkstrategi.
De svenska församlingarna finns kvar, men de hamnar i marginalen när det gäller beslut och makt.
Stiftsfullmäktige har alternativa metoder att bekanta sig med. Ett förslag är att kommande storkommuner kunde uppdelas i flere kyrkliga enheter på språklig grund. Oberoende av om de kallas prosterier eller samfälligheter. Problemfritt är det inte, det kan skapa behov av en extra samordnande förvaltningsnivå. Illa är det om möjligheten inte ens utreds.
De svenska ombuden på kyrkomötet har – liksom många andra – diskuterat möjligheterna att gå ett steg längre och frikoppla församlingsgränserna från kommungränserna. Det skulle kunna ge de svenska förvaltningsenheterna tillräcklig storlek. Också utredningen av den modellen saknar vind i seglen.
I dag köper kyrkan församlingarnas skatteuppbörd av skatteförvaltningen. Liksom hos övriga förvaltningar är skattmasens databas ett specialsytt program som lappats på i många omgångar. Alla känner till hur den offentliga hälsovårdens olika dataprogram inte fås att rationellt kommunicera sinsemellan.
Så det kan hända att det är en utomstående aktör inom it-branschen som till slut sätter prislappen på stiftets möjligheter att överleva.
Prislapp på Borgå stift
01.03.2012
En medeltida struktur behöver inte vara dålig. Få av dagens byggnader klår våra gråstenskyrkor från 1400-talet i hållbarhet. Också kyrksocknen står sig som förvaltningsprincip: Ett avgränsat befolkningsunderlag – en församling – som taxeras för kalaset men som via sina representanter håller i notan. Kyrksocknen gav sitt folk en identitet på köpet, man visste var man hörde hemma.
Rolf af Hällström
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"
diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00
Skådespelaren Cecilia Paul: ”Jag vill inte längre förminska mig”
PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras.
14.1.2026 kl. 10:12
Två vigdes till präst och två till diakon
VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39
”Jag var så ung, jag förstod inte ens att mamma kunde dö”
PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00
Ett levande musikliv är Korsholms varumärke – varje vecka kommer 135 människor till församlingen för att musicera
musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00
På Tiktok finns Jesus, helvetet och uppryckelsen – men unga lockas av annat
andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00
Magnus Riska leder Såningsmannen: ”Vi vill nå onådda folk”
mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13
”Den lilla lyktan förändrar inte hela landskapet, men den säger: Här finns ljus”
BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43
”Det handlar om hur man behandlar andra människor”
konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Fartkameran fick honom på bild
PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Replot församling avbröt konfirmandläger
KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
ÅA-avhandling: Var femte präst anser eutanasi kan vara del av vården
eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger socialarbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Pekka Asikainen blir ny fältbiskop
FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten.
12.6.2023 kl. 08:49
"Jag har byggt djupare relationer med människor än vad jag skulle ha gjort över en liten kaffekopp"
Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
"Vi måste ha en så bra andakt att ungdomarna slutar titta på telefonen"
MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september.
31.5.2023 kl. 19:31
Jobbar inom polisinrättningen – drömmer om att bli präst
BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland.
6.6.2023 kl. 15:00
"Vi behöver varje frivillig eldsjäl, varje litet frö av vilja och varje hjälpande hjärta och hand"
Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
Webbpsalmboken lockar alltfler – finlandssvenska versionen hade närmare 400 000 visningar förra året
psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
ENKÄT: Mötet med församlingen sker oftast via medier och på begravningsplatsen
UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
I storstadsområden känns församlingarna mer närvarande än förr, visar undersökning
ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Tänk om vi alla visste vad vi kunde få
MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
De flesta församlingar behåller nya skattenettot från vårdreformen
Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Den personliga, unika dimensionen i en predikan kan ingen AI ersätta – eller?
AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
Mest läst
Tre präster söker kaplanstjänst i Esbo svenska församling
val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58
Under fastan får vi släppa taget om våra begär
fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta.
24.2.2025 kl. 19:42
”För sörjande är gravgården jätteviktig”
BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg.
24.2.2025 kl. 15:16
Matte Fontell: "Jag blev helad bit för bit från skammen"
Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53
Hjälper pengar jakten på herdar? Kanske.
PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll.
20.2.2025 kl. 12:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet









































