"Jag har byggt djupare relationer med människor än vad jag skulle ha gjort över en liten kaffekopp"

Kolumn.

Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman.

31.5.2023 kl. 08:00



Denna stund fick mig att fundera på samhörighet som en församling. Hur en bekant melodi med annan text kan få mig att känna samhörighet med andra kristna. En känsla som har varit stark under min tid i Oman är att jag aldrig upplevt en liknande samhörighet i en kyrka som här. Jag får en stark och konkret känsla av hur stor den kristna kyrkan är och hur jag bara har befunnit mig i ett litet hörn av den. Jag går i en kyrka där det finns människor från olika håll i världen, mestadels från olika håll i Asien, och den ser inte alls ut som den kyrka jag växte upp i.

Eftersom största delen av människorna i församlingen inte är härifrån, blir kyrkan och församlingen en knutpunkt som förenar människor som annars är ute på främmande mark, medan resten av släkten och vänner befinner sig på andra sidan världen. Då har kyrkan blivit ett hem och en knutpunkt för samhörighet i vardagen. Det som vi har gemensamt är vår tro, även om vi kommer från olika grenar av den. Denna samhörighet bygger också starkt på andra kulturella seder än vad jag är van med, eftersom gästvänlighet och samhörighet visas och praktiseras på ett helt annat sätt än inom den finska kontexten. Flera generationer bor under samma tak, nya församlingsmedlemmar tas emot med stor nyfikenhet. Särskilt måltider efter kyrkan är en viktig del av hur man umgås och bygger relationer. För en person som jag, som är van med att man inte pratar så mycket med folk man möter i gudstjänsten, har det varit både en social och andlig övning i att anpassa sig till detta sätt att bygga samhörighet.

En särskild sida med samhörigheten är också att prästen är en aktiv del av den, hen bjuds stup i kvarten på mat hemma hos medlemmar i kyrkan. Det är inte ett nytt, men ett ovant koncept för mig att se. Jag kan bara tänka mig hur annorlunda kontakt och insikt man får i sina församlingsmedlemmars liv då man gör sådana besök i friare form och att prästen så starkt är en del av samhörigheten i församlingen. Jag har umgåtts över många måltider här och det märks att jag har byggt djupare relationer med människor än vad jag skulle ha gjort över en liten kaffekopp. Kanske det är något vi borde satsa mer på hemma.

Så jag frågar dig, när har du senast bjudit in din präst, någon annan församlingsmedlem eller en bekant för en måltid?

Ina Laakso är teologie magister och befinner sig just nu som volontär för Finska Missionssällskapet i Oman.


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34