Bloggarkiv

Mia och Ben Westerling
Mia och Ben Westerling
Mia och Ben Westerling är missionärer i Nepal, utsända via Finska Missionssällskapet. Efter flera år i Finland känns det ändå hemvant att vara tillbaka. Mia är informatör och koordinerar volontärarbetet och Ben är regionchef.

En morron på väg till jobbet

01.10.2012 00:00
- Du kommer
säkert västerifrån, konstaterar fruktförsäljerskan när jag undrar om hon har guava.
Hurså? – frågar jag.
– Jo, här i Kathmandu säger man ”amba” men i Tansen säger vi ”belauti” precis som du.
– Jo, jag är västerifrån, från Pokhara, tillägger jag mycket road.
Försäljerskan hade tyvärr ingen guava, men visst kändes det fint att någon hade prickat in mig på Nepals karta p.g.a. min vokabulär.
Ben och jag är tillbaka i Nepal efter flera år i Finland. När vi på 80-talet jobbade här var vår stationeringsort Pokhara, en stad ca 200 km västerut från Kathmandu. Nu har vi varit i huvudstaden Kathmandu i över en månad och det känns som det mest naturliga att traska iväg till FELM* kontoret på morgnarna lite före kl.8. Metroresan i Helsingfors har bytts ut till apostlahästar för min del och cykel för Bens del. Om vi inte hunnit vakna ordentligt så gör vi det senast när vi ska korsa en livligt trafikerad gata vid trafikrondellen alldeles nära vårt hem. Det gäller att frimodigt ta sig över till mitten, låta bilar och motorcyklar susa förbi både bakom och framför en och ta ny start. Datorväskan på ryggen väger en hel del men jag traskar vidare, nu med en hel del adrenalin i blodet.
Torgförsäljarna har brett ut kläder, handdukar, väskor, smycken ja allt vad man kan tänkas behöva. Jag hälsar på indiern som säljer världens godaste bananer. Det får bli några bananer på hemvägen. Promenaden ger tid att fundera på versen från Dagens Lösen om människan som slav eller fri. Det lät så enkelt. Antingen är du slav under det onda eller under det goda. Jag får välja själv. Tanken spinner vidare medan jag går längs med muren med djurparken till vänster och St. Mary´s katolska skola till höger. Vid följande gathörn passerar jag ett litet hindutempel. En man, tydligen på väg till jobbet, har just satt ett tikamärke av rött pulver i sin panna, bugar mot templet och går vidare. Jag svänger till vänster. Det är alltså inte fråga om att vara ”slav” eller inte. Så tänker jag ju ofta. Det gäller att varje dag välja mellan det onda eller det goda och vem jag låter mig styras av.
Nu har jag äntligen kommit in i en smal gränd. Blommande buskar hänger över
murarna och några barn i blåa skoluniformer kommer emot mig. Området andas lugn och jag småpratar med Gud och Jesus, för det är genom Jesus jag lärt känna Gud.
– För mig är du det Goda. Du har visat dig vara trofast genom historien. Också i mitt liv. Att tjäna dig är nog inte alltid så lätt. Men du får så lov att hjälpa mig. Nu är jag tillbaka ute bland bilar, minibussar, cyklister och motorcyklister. Gatan är på tok för smal för
alla som vill fram. Mina tankar går till de uppgifter som väntar på kontoret.
Innan jag skickar iväg mail till de två finska ungdomarna som kommer hit som voluntärer efter en knapp månad bör jag hinna prata med min kollega Mandira. Programmet för rådplägningsdagen för våra kyrkliga samarbetspartners ska också
detaljplaneras. Längre hinner jag inte fundera innan Shanta, vår portvakt och allt-i-allo, öppnar porten och hälsar glatt ”gomorron”. Hans glada ansikte lyser upp morgonen. Bens cykel står redan parkerad vid husväggen. En ny dag med nya uppgifter och utmaningar. Tack gode Gud att vi får vara här!
* FELM=Finska Missionssällskapet förkortat på engelska
Mia
May
1.10.2012 20:15
Så roligt att läsa om er vardag, Ben och Mia. För ett tag sen delade vi vardagen, nu har nya vänner möjligheten att lära känna er båda. Vi vet att de är ena lyckans ostar. Välsignelse över er och ert arbete!
Bitte
1.10.2012 11:51
Roligt att läsa lite om er vardag!
Hej Mia! Här ska vi snart dricka det uppfriska teet som kom ända från Nepal. Tack! Det är så fint att ni bloggar, vi ser fram emot nästa inlägg!

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54