Parkvakten

Magnus Lindholm 31.07.2022

I Edens lustgård var det frid och fröjd ända tills Adam och Eva, trots förbud, började frossa på frukterna av Kunskapens träd och Parkvakten fick orsak att gripa in. Så där har det sedan fortsatt när lagar och regler och överenskommelser ständigt bryts. Vi lever inte mera i den bästa av världar men lyckligtvis finns det samtidigt en massa rakryggade och ansvarstagande, icke narcissistiska individer som frivilligt ställer sig på de svagares sida, som försvarar djur och skyddar natur.

De senaste tio åren har över tusen parkvakter i Afrika dödats när de försökt skydda gorillor, noshörningar, elefanter och andra utrotningshotade djur från illegal jakt. Enligt världsnaturfonden WWF är läget utomordentligt allvarligt. I dag, 31 juli, uppmärksammas dessa altruistiska parkvakter på World Ranger Day, initierat av International Ranger Federation (IRF) och The Thin Green Line Foundation. I hela världen finns det 100.000 naturparker och skyddade naturområden, många av dem övervakade av volontärer. I Finland kan vi stoltsera med 41 nationalparker, den minsta (Petkeljärvi) är 7 km2, den största (Lemmenjoki) 2.858 km2.

Uppmuntrad av dagens tema agerar jag självutnämnd parkvakt på toppen av det dimhöljda Andberget vid Hertonäs strand i huvudstaden. Här, sjutton meter ovanför Finska viken, utbreder sig en savann, eller rättare sagt en liten bergsäng, ungefär åttio x åttio meter, som korsas av ett par gångstigar längs vilka en och annan mänsklig varelse – dock ingen tjuvskytt –ibland skyndar i sommarhettan. Detta är ett kungarike i första hand för surikater (stadskaniner), capybara (haren Jussi), gepard (huskatt i koppel), jättesengångare (ekorren Urban), lejon (hund i koppel), schakal (räven Foxtrot), afrikansk ibisstork (större hackspett) och violettkronad skogsnymf (blåmesen Mesterton). Bland annat.

Min parkvaktsinsats är, det måste erkännas, mycket blygsam och framförallt egoistisk; den tillför mitt mentala landskap en alldeles konkret djupdimension, ett visserligen diffust men dock löfte om ett paradis på kommande. För även om jag med ålderns rätt går illa på det steniga och tidvis dimhöljda Andberget så är mina ronder i naturreservatet en nödvändig del av den skrivande och fotograferande vardagen: Det konstnärliga skapandet tar stöd i Skapelsen. Dessutom tror jag att bergets namn har nånting med djupare och tidlösa dimensioner av livet att göra. Men det är kanske bara en språklig feltolkning, en förflugen tanke eller helt enkelt en pressanka.

Räven Foxtrot – han dansar med lätta steg fram på berget, därav namnet – tittar fram bakom gravröset från bronsåldern här högst uppe på berget.
Andbergets parkvakt går sina ronder med kameran som vapen och språket som ammunition. Foto: Lucas Lindholm

tillväxt. "Var har jag låtit mina rötter växa under det här året och vilken frukt kommer de att ge?" 28.4.2021 kl. 08:30

dop. Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud. 28.4.2021 kl. 08:00

tänkare. Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv. 29.4.2021 kl. 10:43

relationer. När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud. 29.4.2021 kl. 10:14

teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25