Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.
Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.

Bjarne Boije: "Det var många som trodde att det inte skulle gå att ge ut Kyrkpressen"

Kyrkpressen.

Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.)

21.4.2021 kl. 12:31

För femtio år sedan krävdes två BB:n för att föda fram Kyrkpressen, Bror Borgar och Bjarne Boije. Borgar var då verksamhetsledare på Församlingsförbundet och Boije dess vd.

– Det var många som trodde att det inte skulle gå att ge ut Kyrkpressen. Men vi fick igenom det, säger Bjarne Boije, idag 98 år.

Det slutliga beslutet gjordes av Församlingsförbundets styrelse som bestod av femton personer med biskop Karl-Erik Forsell som ordförande.

– Biskopen var lite rädd och många styrelsemedlemmar tveksamma. Men när Bror Borgar och jag lovade ta ansvar för tidningen ville ingen stjälpa den. Någon omröstning behövdes inte i styrelsen.

Varifrån tanken på en tidning som skulle nå ut till alla församlingsmedlemmar i Borgå stift kom vet Boije inte. Något sådant tidningskoncept fanns nämligen inte, varken i Finland eller i Sverige.

– Vi var fem, sex personer som började prata om tidningen. Det fanns ett behov av en förenande länk inom stiftet.

Kyrkpressens föregångare Församlingsbladet gick bara till de anställda och hade en upplaga på 6 500.

– Innan Kyrkpressen startade hade vi funderat och pratat mycket, också med biskopen. Hur skulle vi gå till Församlingsförbundets femton styrelsemedlemmar och säga att vi vill ta bort tidningen och börja med en ny? Men vi var starkt på gång och ville ha en bättre och större tidning än Församlingsbladet.

Ett avgörande stöd för Kyrkpressen gav Marga Ahlqvist, Helsingforsförsamlingarnas informationschef. Hon lovade att alla stadens dåvarande sju svenska församlingarna kommer med.

– Det löftet tog vi vara på. Vi var övertygade om att det kommer att gå.

"Det löftet tog vi vara på. Vi var övertygade om att det kommer att gå."


Var ni oroliga?

– När vi fick löfte om att Helsingfors kommer med vågade vi tro på att det ska lyckas. Helsingfors gav oss kanske 30 000 prenumeranter. De som visste sade att vi måste få en upplaga på 80 000. Vi fick slutligen 82 000 det första året.

Alla församlingar var ändå inte med från början. För att öka upplagan besökte Boije församlingarna och försökte få dem att prenumerera på Kyrkpressen.

– Jag talade positivt för tidningen, hur billig den var och hur gemenskapen i stiftet blir bättre när vi blir flera tillsammans. Jag ville att alla skulle komma med. För att få igenom det hade vi bara fyra mark (cirka 65 cent) per år som prenumerationsavgift. Redan det andra eller tredje året fick jag alla församlingar med, utom en på Åland.

Bojie tyckte det var trevligt att åka runt till församlingarna.

– Förutom en gång då jag var till Vasa. Då blev jag hastigt sjuk på hemvägen. Det var en asiatisk influensa som bröt ut snabbt med hög feber. Jag hade varit och talat med kyrkoherden i Malax och fick feber när jag skulle köra hem på kvällen. Jag var väldigt rädd för jag var ju ensam i bilen. Men jag klarade mig.

En avgörande gräns för Kyrkpressen gick vid 100 000 exemplar. Då blev utgivningen betydligt billigare.

– Som störst var upplagan över 120 000.

"Som störst var upplagan över 120 000."

Han hade räknat ut att Kyrkpressen kommer att gå runt ekonomiskt.

– Hur jag gjorde det må vara min sak. Men så dum var jag inte jag räknade med att prenumerationsavgiften på fyra mark skulle ha räckt. Jag räknade med att det skulle gå på minus till en början. Men Församlingsförbundet som helhet gick på vinst. Tillsammans klarade vi det.

Att lägga ner Församlingsbladet väckte också ett visst motstånd. Tidningen hade funnits nästa lika länge som Borgå stift och skulle ha fyllt 50 år 1970 om inte Kyrkpressen kommit.


Vem läste Församlingsbladet?

– Jag tror det var församlingarna som prenumererade åt de anställda.

Församlingsbladet hade då två anställda som gick över till Kyrkpressen. Borgar blev chefredaktör.

– Sedan Kyrkpressen kom till har den varit en förenande länk i Svenskfinland. Den fanns och blev till för till för församlingarna. Men alla tycker inte så längre. Jag har ingen förståelse för församlingar som inte vill vara med. Men jag har inte har insyn i församlingarnas ekonomi längre. Jag har sagt mitt. Min syn på saker börjar bli gammal.


Såg till att ekonomin var i skick

Bjarne Boije blev anställd av Församlingsförbundet 1951. Då hade förbundet sju anställda.

– Jag hade hand om det mesta på förbundet. När jag började var ekonomin dålig och det var svåra beslut som måste tas.

De första åren måste han gå till kyrkostyrelsen för att gemensamt med dem gå igenom ekonomin. När ekonomin blev bättre behövde han inte längre göra det.

– Kyrkpressen hjälpte inte till för att göra Församlingsförbundets ekonomi bättre. Det var andra åtgärder.

När Församlingsförbundets ekonomi blev bättre hade de muskler att dra igång Kyrkpressen.

– Jag hade inte så mycket att göra med Kyrkpressen, jag såg bara till att ekonomin var i skick.

Bjarne Bojie har läst Kyrkpressen sedan 1970. Men det senaste året har synen blivit så pass mycket sämre han är beroende av att hustrun Disa högläser för honom.

– Kyrkpressen har haft mycket bra saker, men ibland också lite sämre saker. Jag önskar att väckelsetonen inte glöms bort.

Till det stora hela har han varit nöjd med tidningens innehåll. Han är också glad att den kommit ut i 50 år.

– Jag har ju ändå varit med om att starta den och valt de första huvudredaktörerna. Det var roligt att jobba för en sak och se hur den utvecklats.

"Jag har ju ändå varit med om att starta den och valt de första huvudredaktörerna. Det var roligt att jobba för en sak och se hur den utvecklats."

Under Boijes tid hade Församlingsförbundet som mest 96 anställda.

– Fyra-fem av dem kan ha jobbat på Kyrkpressen. Vi hade ett eget tryckeri, Frams tryckeri i Vasa med 50 anställda, förlaget och bokhandeln.

– Nu har jag bara Disa och Herren. Jag talar med Gud fem, sex gånger om dagen. Det tycker jag om att göra. Många människor har det svårt och jag hjälper gärna genom att be för dem.

Text och foto: Johan Sandberg


Johanna Evenson stortrivs hemma i hängmattan i Bovik. Ibland får hon besök av grannens kor.

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00
Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00
– Jag vill gärna fortsätta skriva musik och ge ut den, att folk lyssnar och blir berörda och får ut någonting av den.

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00
Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00
Johan Candelin och den andra styrelsemedlemmen från Martyrkyrkans vänner som stått åtalade för penninginsamlingsbrott frias också av Vasa hovrätt.

RÄTTEGÅNG. Vasa hovrätt gör samma bedömning som Mellersta Österbottens tingsrätt och friar Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin samt den styrelsemedlem som stått åtalade för penninginsamlingsbrott. Den springande punkten i åtalet har handlat om huruvida Martyrkyrkans vänner i sin insamling riktat sig till en på förhand bestämd och avgränsad grupp för vilket det inte krävs insamlingstillstånd eller om man riktat sig till en bredare allmänhet, vilket hade krävt ett insamlingstillstånd. 2.7.2021 kl. 15:21
Henrik Lindberg har inget eget arbetsrum, utan sitter där det finns en ledig stol.

ledarskap. Vad är en ledares viktigaste egenskap? Gott självförtroende, säger Henrik ”Henka” Lindberg, som leder produktionsbolaget Parad. Han vill skapa en arbetskultur där det är tryggt att misslyckas. 
– Först då kan kreativiteten flöda. 27.6.2021 kl. 13:42
Döden är en del av livet. Att inte blunda för den är livsviktigt i synnerhet för oss som är gamla, säger Patricia Tudor-
Sandahl.

ÅLDRANDE. Författaren och psykoterapeuten Patricia Tudor-Sandahl har skrivit en ny bok, ”Mer levande med åren”, om modet att åldras och bli sams med det paradoxala och motsägelsefulla som ryms inom oss. 24.6.2021 kl. 00:00
Jimmy är väldigt tacksam för sin familj. – Det är till stor del på grund av dem som jag orkat under de senaste åren.

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00
– Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens, säger Laura Leipakka.

GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00
Johanneskyrkans norra torn och dess gargoyler väntar fortfarande på restaurering.

johanneskyrkan. Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen. 23.6.2021 kl. 06:00
Daniela Hildén jobbar som familjearbetare.

FRIHET. "Varje sommar när vi åker iväg med vår fullastade båt fladdrar det en massa fjärilar i min mage." 23.6.2021 kl. 06:00

forskning. När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli. 22.6.2021 kl. 09:00
Edgar Vickström kommer att jobba i Mariehamn, Heidi Juslin-Sandin i Kyrkslätt och Benjamin Häggblom i Åbo.

PRÄSTVIGNING. Vem är du? Varför ville du bli präst? Har du en hemlig talang? 21.6.2021 kl. 09:53
Kristian Willis blir tf kyrkoherde i Vanda i väntan på att förvaltningsdomstolen tar ställning till valet.

vanda. Kristian Willis blir tf kyrkoherde i Vanda svenska församling från första juli, bestämde domkapitlet vid sitt möte igår. 16.6.2021 kl. 11:09

Johanna Evenson stortrivs hemma i hängmattan i Bovik. Ibland får hon besök av grannens kor.

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00
Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00
– Jag vill gärna fortsätta skriva musik och ge ut den, att folk lyssnar och blir berörda och får ut någonting av den.

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00
Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00