Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.
Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.

Monica Ålgars: "Vår relation till vår kropp är lika mångbottnad och komplicerad som vår relation till vårt psyke"

Kroppen.

Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den?

28.4.2021 kl. 00:00

När vi är bebisar upplever vi hela världen genom vår kropp. Vi har inget språk, och alla våra känslor är kroppsliga.

– Relationen till vår kropp utvecklas i relation till andra, säger Monica Ålgars, som är psykolog och psykoterapeut specialiserad på ätstörningar.

Sedan lär vi oss prata och förstå vad andra säger till oss. Vi lyssnar. Hur pratar våra föräldrar om vår kropp? Hur pratar de om sina egna kroppar, och om andras? Hur pratar våra kompisar om sina kroppar, och om vår?

– Puberteten och tonåren är en svår tid för många när det gäller relationen till den egna kroppen. Också barn funderar mycket på sina kroppar. Redan sex–åttaåringar kan känna att de är för tjocka eller att de inte ser ut som de skulle vilja göra.

Vi lever i ett visuellt samhälle som hela tiden sänder ut bilder på andra människors kroppar – ofta vackra och perfekta kroppar. De bilderna formar barnen idag.

– De krav som ställs på barn över huvudtaget är ganska hårda.

Föräldrarna har en viktig roll när det gäller att forma barnens kroppsbild. Det handlar inte bara om hur de pratar om barnets kropp, utan om allas kroppar.

– Upprätthåller vi ett klimat där vi hela tiden kommenterar och kritiserar andras kroppar: titta nu på grannen, hon ser ut si och så. Lär vi ut att kroppar finns till för att bedömas och kritiseras?

"Upprätthåller vi ett klimat där vi hela tiden kommenterar och kritiserar andras kroppar: titta nu på grannen, hon ser ut si och så. Lär vi ut att kroppar finns till för att bedömas och kritiseras?"


Vad kan kroppen göra?

De flesta av oss kämpar, åtminstone tidvis, med vår kroppsbild. Det är bra att stanna upp och reda ut vilka tankar vi har om vår kropp, och på vilket vis vi bedömer den.

– Vi kan ha helt automatiska tankar som snurrar på: jag är för x, y eller z, eller jag borde vara mer x, y eller z. Varifrån kommer tankarna? Hur har de utvecklats under vårt liv? Finns det något annat sätt att se på saken?

Monica Ålgars säger att vi också kan tänka på hur vi behandlar vår kropp. Om vi har stora problem med vår kroppsbild har vi ofta ganska dålig kontakt med vår kropp. Vi vet inte vad vi mår bra av, och vad som skulle kännas bra för kroppen.

– Då kan vi fundera på i hurdana situationer det känns bra att vara i sin kropp. Hur skulle vi kunna ta hand om den bättre?

Kanske vi kan göra en sociala medier-städning och sopa bort allt sådant som får oss att må dåligt.

– Kanske vi kan försöka bryta värderarperspektivet och i stället fråga oss hur kroppen känns, vad den kan, och vad vi kunde göra med den.





När kroppen betyder för mycket

Vår kropp och vårt psyke är inte så lätt att spjälka upp i två skilda delar. Problem med självförtroende och självbild brukar leda till dålig kroppsbild, och tvärtom.

– Om man har problem med kroppsbilden kan den kapa en för stor bit av hur vi definierar vårt egenvärde. Vi har kanske svårt att se att det har någon betydelse att vi klarar vårt jobb bra eller har goda, nära relationer – i stället bestämmer vi vårt egenvärde utifrån vår vikt och kroppsform.

Monica Ålgars konstaterar att vi på den senaste tiden pratat mycket om kroppspositivitet. Tanken är god: alla kroppar duger som de är och är vackra.

– Men det förs också en diskussion om hur mycket vi egentligen ska prata om de här arma kropparna. Det är så otroligt mycket fokus på kroppen hela tiden. Älskar vi dem och älskar vi dem inte och är den här kroppen bra … Kunde vi fundera mer på vad annat vi är än vår kropp?


Det svåra åldrandet

Även om tonåren är kroppsångestens glansperiod väcker också åldrandet ångest hos många.

– Vi lever i en tid då alla borde de ut som 35 livet ut.

Så i stället för att kasta oss in i den stora rynkdiskussionen med våra vänner kunde vi kanske försöka slå hål på tanken att kroppar är till för att hela tiden kommenteras och värderas.

– Tänk på kvällstidningarnas ”stjärnan du inte skulle känna igen idag”. Det måste vara förfärligt svårt att åldras som kändis. Det blir en dubbelbestraffning: åldras man normalt får man ett ”nu skulle ingen känna igen henne” och gör man ett ingrepp blir man straffad med ”vad har hänt med hennes ansikte?”. Det finns tydligen bara ett korrekt sätt att åldras på: små skrattrynkor kring ögonen och vackert silverhår.

Monica Ålgars konstaterar också att det inte kan vara ett krav att vi ska älska våra kroppar. Relationen till den egna kroppen är en djup och svår fråga, och inget man ska känna press för.

– Målet behöver inte vara att älska varenda centimeter. Ibland kan målet vara att stå ut med sin kropp, eller att tolerera den. Det ska inte bli en prestation: ett, två, tre, nu ska jag älska mina lår!

Kroppens berättelse hör ihop med vår känslohistoria. Många bär på ett tungt bagage.

– Jag tänker att även om man inte skulle älska sin kropp, även om man skulle ha ganska tungt i den, kan man ändå behandla sig själv bättre. Med tiden börjar man kanske tycka om den lite mer, men det är inget krav. Kanske det är nog att lyssna på vad den vill när man frågar vad den skulle behöva.

Text: Sofia Torvalds


I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16
Lena Kumlin trivs hemma i trädgården.

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22
Bilderna är små i sitt format.
– Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14
– Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid, säger Mats Edman, nyss förordnad till kyrkoherde i Nykarleby.

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11
Kyrkornas världsråd hade bjudit in kyrkoledare från Ukraina. Ärkebiskop Jevstratij av Tjernihiv och Nizjyn i talarstolen.

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02
Arkivbild på en konfirmation/Arkivbild på Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling i Helsingfors.

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59
Kläm inte in dig i en mall som skaver, skulle Eva Frantz vilja säga till sitt unga jag.

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16
– Jag tror att man får komma till en punkt där man inte ältar saker, säger Rigmor Holst.

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00
Tre år in i hans biskopsperiod kommer Bo-Göran Åstrands herdabrevsbok – i en dialog med fyra andra skribenter, i och utanför kyrkan.

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16