Annette och Lasse Westerholm testar dansstegen inför söndagens högmässa i Kyrkslätt.

Folkdräkterna kommer ut på vädring när det dansas menuett i Kyrkslätt

kyrkslätt.

Visste ni att den finlandssvenska menuetten är en del av vårt immateriella kulturarv? I Kyrkslätt tar både menuett och folkmusik plats i gudstjänsten. – Vi måste också få tjäna Gud med våra kroppar, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.

23.10.2019 kl. 16:02

De flyger virvlande förbi i kyrkans mittgång, och glada leenden spricker ut i åskådarnas ansikten.

Det är Annette och Lasse Westerholm som testar dansstegen inför den folkdansmässa som ordnas i Kyrkslätts på söndag. Det var egentligen folkdansaren Siv Wikström som kom med idén: man ordnar ju så många olika mässor, varför inte en som kretsar kring folkdans och folkmusik?
– Siv kom med idén och jag sa att jag ska fundera lite på saken, säger Per Olof Munck, folkdansspelman och ledare för Kyrkslätts spelmän.

Det blir verkligen folkmusik för hela slanten i Kyrkslätt: predikan blir en betraktelse där Munck berättar om de sånger som sjungs och spelas under gudstjänsten. Förutom bekanta psalmer får gudstjänstbesökarna också sjunga pärlor som Änglamark och Höstvisa.

Framför allt blir det dans i kyrkan. På programmet står menuett. Vi finlandssvenskar har egna menuetter som är upptagna på listan över det immateriella kulturarvet.
– Menuetterna är nedtecknade i börjar av 1900-talet, men de har dansats länge. Förr var menuetten bröllopsmarsch, och då dansade man i tre dagar, berättar Annette Westerholm, som är instruktör för folkdansarna i Kyrkslätt och dessutom riksinstruktör för Finlands svenska folkdansring.

Menuetten är en högtidlig dans som introducerades av franska solkungen Ludvig XIV på 1600-talet. Sedan spred sig dansen till Europas utkanter – till Finland! – och där levde den vidare.
– Det finns någon menuett från Danmark och någon från Sverige bevarad – men i Svenskfinland har den verkligen levt vidare som tradition. Varje socken har haft sin egen variant, de flesta från Österbotten, berättar Annette Westerholm.

– Helig dans är ju en ny genre som introducerats i kyrkan, så det är klart att det finns rum för folkdans också, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.
– Det har att göra med att också kroppen måste få utrymme i kyrkan. När jag växte upp fick man inte göra korstecknet, det var ”katolskt”. Idag lär man ut korstecknet som den kortaste bönen: välsigna mina tankar, känslor och handlingar. Vi måste tjäna Gud med hela människan, kropp och själ, säger Lovén.

Lasse Westerholm påpekar att Kyrkslätts kyrka inte är främmande för kroppen och dess rörelser – under Porkalaparentesen var den bland annat gymnastiksal.

De folkdansare och spelmän som samlas till gudstjänst i Kyrkslätt för vidare en gammal tradition.
– Sånger som spelats av gamla spelmän i Kyrkslätt tecknades ner i början av 1900-talet. Då fanns fortfarande 21 spelmän i Kyrkslätt. Oftast uppträdde de en och en, ibland två och två, berättar Per Olof Munck.

Men när Porkala gick förlorat var de flesta av dem redan döda, och de som fanns kvar spreds ut på olika håll. Först på 1980-talet återupplivades spelmanstraditionen i Kyrkslätt.
– Nu har vi verkat i 35 år, säger Munck.

När det blir spelmansgudstjänst fylls kyrkan också av vackra färger – dansarna har ju sina folkdräkter, och alla som kommer till kyrkan som äger en folkdräkt eller ens en del av en folkdräkt uppmanas att klä sig i den. Församlingen har en folkdräktsentusiast i barnledaren Mikaela Ståhl-Kokkola. Hon kommer att be förbön tillsammans med sin dotter Elvira, som också är med och bär upp kollekten iklädd sin folkdräkt.
– Alla har ju inte samma dräkt – man har den man har. Jag kommer från Sjundeå så jag har min Sjundeådräkt, berättar Siv Wikström som är en av de folkdansare som medverkar på söndag.

Det blir minst tio par som ställer upp sig i kyrkan eftersom folkdansarna från Kyrkslätt råkar ha besök av sitt vänfolkdanslag från Sundbyberg utanför Stockholm.
– Jag skulle så gärna se att alla som har ens en tillstymmelse till folkdräkt hemma tog den på sig när de kommer, hoppas Annette Westerholm.
– Dräkten måste ju vädras! säger Aino-Karin Lovén.

Och har man inte en dräkt har man kanske en schal eller ett gammalt smycke som man vill bära, som ett minne som berättar något om ens rötter.
– Kyrkan har många skikt, och det har också vi själva. Vi kommer också till kyrkan med våra minnen, säger Lovén.

Hennes förhoppning är att kyrkan i Kyrkslätt småningom ska kunna öppna dörrarna också vanliga vardagar under vinterhalvåret, liksom kyrkorna i Mellaneuropa.
– Biblioteken har lyckats med den förnyelse som behövs: förr var biblioteket ett ställe där man lånade böcker, idag är det ett vardagsrum. Här i Kyrkslätt byggs biblioteket som bäst om av arkitektbyrån JKMM, som planerat bland annat biblioteken i Åbo och Seinäjoki, samt Amos Rex. Nog skulle det vara konstigt om kyrkan, som står där intill, hade stängda dörrar. Vi måste öppna oss och erbjuda ett möte med helighet och en plats för delaktighet, säger Lovén.

Högmässa med folkdansare och spelmän i S:t Mikaels kyrka i Kyrkslätt söndagen den 27 oktober klockan 12. Vädra din egen folkdräkt och kom med! I mässan medverkar Kyrkslätts folkdansare, Skörde-Gillet från Sundbyberg, Kyrkslätts spelmän och sånggruppen VisLa.

Sofia Torvalds



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47