Språklig renhållning?

23.11.2017
INKAST.

Diskussionen nyligen om huruvida man på dagis får fira Fars dag, eller om den borde ersättas med en neutralare och mer inkluderande ”närståendes dag” (som man på ett Hforsdagis ville, men sedan avstod ifrån), kan te sig löjeväckande. Men sådant har klimatet blivit, i en värld där ordens valörer kan väcka överraskande starka känslor.

Ingen skulle längre tala om lappar eller negrer. Också eskimå och zigenare är på väg ut, även om argumenten för iniuit och rom kanske inte är lika entydiga. Men vad ska man säga om följande steg i den språkliga renhållningen, där alla ord som har förleden ”lapp” också ska bannlysas, som Lappland och lappuggla? Något som redan är på väg i Sverige, enligt en artikel i HBL 12.11.

Så länge det handlar om att respektera minoriteters och andra utsatta gruppers rätt att benämna sig själva, på det sätt de själva vill, är utgångspunkten givetvis riktig. Men om vi börjar retuschera bort alla spår av tidigare sätt att tolka och beskriva verkligheten hamnar vi snabbt i historielösheten. Och detta sagt även om jag länge tyckt att samerna i Nordkalotten, det vill säga de nordligaste delarna av Norge, Sverige och Finland, och en del av Ryssland, borde få bilda ett fritt Sameland, eller Sápmi, men det torde ju vara en geopolitisk omöjlighet.

En annan variant av språklig renhållning är försöken att förbättra en trist verklighet och tråkiga titlar med hjälp av nyord och språklig fernissa, något vi vant oss att speciellt svenskar är förtjusta i. Som lokalvårdare eller floor manager för städare, och servicetekniker eller internservicemedarbetare (!) för vaktmästare. Men visst kan vi också i Finland. Det finns sektorer inom social- och hälsovården där den språkliga korrektheten till och med går i andra riktningen, från Finland till Sverige.

I mitt arbete som översättare stöter jag ibland på kvistiga problem som har att göra med att uppdragsgivaren, till exempel en yrkesorganisation inom social- och hälsovården, är angelägen om att i sin yrkesterminologi rensa ut alla ord som är förknippade med eller ger uttryck för att de personer man arbetar med (ordet klient vill man undvika, för att inte tala om patient) har problem, är svaga och utsatta, behöver hjälp – ja, rentav lider av sin sjukdom eller sitt handikapp. Ja, så får man ju inte säga, det heter funktionsnedsättning. Eller ännu neutralare: funktionsvariation.

Att yrkespersonal inom social- och hälsovården inte bara i sitt arbete utan också i sitt språk vill eliminera allt som fråntar klienterna/patienterna deras självständighet och personliga integritet är värt allt understöd – men då den språkliga niten mera handlar om att trolla bort faktiska problem och reell smärta, och ge sken av en jämlikhet och självständighet som inte finns, ja då kanske vi borde stanna upp. Allt är inte ”utmaningar”, som det numera heter (nr 1 bland mina språkliga hatobjekt). Det finns fortfarande, och kommer alltid att finnas, speciellt inom sjukvården, riktiga problem och svårigheter, ja rentav lidande, som vi inte får bort med språkliga eufemismer.

Thomas Rosenberg

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15