Kyrkan är inte lika värd överallt

26.04.2012
Ska prislappen för en församling faktiskt få se så olika ut beroende på var den ligger? Den diskussionen lyfter ekonomen Kari Harju fram i veckans nummer med den sifferanalys han gjort över den lutherska kyrkans drygt 300 församlingar. Det är en viktig diskussion, som hamnat i skymundan för strukturdebatten. Som det nu är sysslar kyrkan flitigt med att fundera över hur det ska möbleras om, men mindre med att bekymra sig över det faktum att vissa församlingar skjuter på sina tunga stilmöbler när andra kånkar på en pinnstol. Bildligt talat alltså. Men kanske också i en del fall rent bokstavligt.
Det som yrkesmänniskan Harju kommer fram till rimmar med det många tänkt med vanligt bondförnuft: att slå ihop två eller flera fattiga kan väl inte leda till rikedom? I grund och botten handlar det ju om inkomster, i form av medlemmarnas skattemedel. Och i det upplägg kyrkan nu har handlar de om geografi, som inte går att flytta.

Harjus experiment med en gemensam kyrkoskatt för hela kyrkan visar att den sammanlagda potten för kyrkan skulle vara densamma som i dag om alla betalade 1,33 procent i kyrkoskatt. Lite mer för en Helsingforsmedlem, som i dag viker 1 procent för kyrkan - men betydligt mindre för dem i Brändö-Kumlinge, med en skatteprocent på 2,0. Ur medlemmarnas perspektiv är dagens system också snedvridet. En medlem med en månadslön på 2500 euro betalar 21,99 i månaden för sitt medlemskap i Helsingfors, 32,98 om han eller hon bor i Karleby och 43,97 om hemorten är Brändö, enligt kalkylatorn på eroakirkosta.fi.

Varför vill vi vara med? Och vad är det vi vill vara medlemmar av? För det vill vi nämligen, många av oss. Beredskapen att betala, trots allt, på Brändö ger en vink: församlingen är lokal, nära och ”hemma”. Men också där finns det en gräns för vad man ekonomiskt orkar bära. Det skulle också vara skäl att reflektera över att de många skattebetalarna i Helsingfors kanske i själva verket med sitt medlemskap vill bevara länken till en primärgemenskap de knutit till sin församling i en landsort hundratals kilometer bort från metropolen, som alltså med bibliskt språk ”skördar det man inte har sått”. Vad är det värt för den senare församlingen?

Den utjämning av inkomster kyrkan själv gör står inte i proportion till vad församlingarna (de fattiga) skulle behöva.

Det att ingen ännu på allvar velat rubba nuläget, trots förre ärkebiskopen Jukka Paarmas idé om en gemensam skatteuppbörd och -procent för hela kyrkan, har många orsaker. I en av dem krockar värdet ”jämlikhet” med ”självständighet”. En lokal församling utan beslutanderätt om sin ekonomi berövas sin självständighet, är en tanke. Jo, men om systemet ändå inte är frikopplat - så som fallet är i frikyrkorna - skulle det kanske vara dags att bestämma sig för om vi betalar för ett medlemskap i ”församlingen” eller ”kyrkan”. Det kan ge logiska följdbeslut för både struktur och penningdiskussioner.
May Wikström

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00