Jag vägrar vara deprimerad

19.04.2012
”Vad betyder påsken för dig?”
Den frågan har jag fått från olika journalister inför påsken ända sedan jag blev offentligt bekännande kristen, på nittiotalet.
Jag svarar alltid: ”Jesu död och uppståndelse.” Det är ett för mig självklart svar. Och hela vår civilisation bygger på detta svar, som är kärnan i kristen tro.

Men nästan varje gång skapar svaret svårt bryderi och förvirring hos den uppringande reportern. Menar jag allvar? Reportern förväntade sig ju ett helt annat svar: ”umgås med familjen”, ”ta det lugnt och ha det skönt”.

Han/hon väntade sig inte ”Jesu död och uppståndelse”. Därför att man som regel bara har dimmiga föreställningar om att detta på något sätt hänger ihop med påsken.

Nu är det ju inte tidningarnas mest erfarna och kunniga stjärnjournalister som ringer runt och ställer enkätfrågor. Det är de unga, nybörjarna. Men det är just detta som är problemet. Att de unga nybörjarna inte vet vad påsken är.

Men jag är inte förvånad, egentligen inte ens upprörd. Jag tycker faktiskt mest synd om alla dem som visserligen bor i ”ett kristet land”, men som undanhålls även elementära kunskaper om kristendom.

Det är synd om dem. För de missar så kolossalt mycket. De utlämnas till både spirituell och kulturell fattigdom. ”Den förlorade sonen?” Inte en aning. ”Bergspredikan?” Aldrig hört talas om. ”Vända andra kinden till?” Öööh … vaddå?

Orsaken är naturligtvis den kristendomsfobi som kännetecknar stora delar av det offentliga livet i Sverige. Beröringsskräcken.

Plus ett närmast puerilt behov att provocera och reta de kristna. Bara ett av tusen exempel: En känd modeskribent skrev i en ansedd tidning (Svenska Dagbladet) under påsken en stor artikel om att det i exklusivt mode är populärt att använda kors. Det retade henne. Hon ville istället – på allvar – ha burka på modevisningarna. Rubrik på första sidan: ”Hellre burka än kors.”
Det är lätt att bli deprimerad inför sådana perspektiv. Men för egen del vägrar jag att bli deprimerad. Istället gläder jag mig över att jag är kristen.
 
Jag är tacksam för att jag får vara en del i denna rika verklighet som heter kyrka och kristet liv. Jag jublar över det faktum att kristendomen växer så det knakar i stora delar av världen. Det har aldrig tidigare i historien funnits så många kristna som nu i världen.

Även i Sverige händer det härliga saker. Kyrkor som tidigare stod tomma är plötsligt fyllda till sista plats. Ateister kommer till tro. Journalister talar offentligt om sin tro. Och kanske är det så att det aldrig tidigare har funnits så många verkligt fromma kristna i Sverige som i dag. Ty förr var vi ju tvingade att gå i kyrkan – nu går vi frivilligt.

Så, trots okunnighet och motstånd hos många, ser jag ljust på framtiden. (Fattas väl bara annat – jag tror ju på Gud, som kan förvandla allt!)

Göran Skytte

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06