Det som inte sägs, men finns

17.10.2017
LEDARE.

I all tysthet har en djupt rotad luthersk församlingsmedlem brevväxlat i flera år med den ortodoxa biskopen för Helsinfors. Avsändaren, Maj-Britt Palmgren, har ventilerat sina trosfrågor – och många gånger också sin stora besvikelse över den kyrka hon själv tillhör, sin kluvenhet inför den nyligen firade reformatorn Martin Luther, sin längtan efter det vackra, som inte pratas sönder utan upplevs i liturgi och handling. I dagarna utkom samtalen i en vacker liten bok, Himlafestens tid – brev till fader Ambrosius. Där kan också andra ta del av den inre resa hon gör. Och nej, storyn gick inte som förväntat: Palmgren konverterar inte, trots att hon fördjupar sig i den ortodoxa kyrkans lära med goda handledare som medvandrare. Hon väljer att stanna i den kyrka där hon vuxit upp och själv arbetat många år som sakkunnig på hög nivå.

Varför är det här intressant? Dels är den ”vilda” utgivningen av en privat korrespondens mellan två individer från två olika kyrkor oredigerad och inte ett uns tillrättalagd. Den röjer det som vanligen inte sägs högt, men i och med den privata karaktären är det också uppenbart att det inte handlar om att svartmåla eller föra en offentlig kampanj. En annan sak som tydligt slår emot är den andliga utsvultenhet brevskrivaren känner i sin egen kyrka, den som hon trots allt stannar i. Det finns dimensioner hon saknar.

Att de andliga uttrycken är mycket rikare i dofter, synintryck och färger i den ortodoxa kyrkan har sin historiska förklaring. Femhundra år av reformation och självpåtaget avskalande går inte att backa i en handvändning. Däremot finns det intressanta teman i brevväxlingen där brevskrivarna ocensurerat berättar om andliga uppenbarelser och förgrundsgestalter som i den prydliga lutherska tappningen oftast kategoriseras som udda med snudd på farliga. En sådan är till exempel den självutnämnda grekiska profeten Vassula Rydén, som säger sig få meddelanden från Jesus och gudsmodern Maria. De funderingar brevskrivaren delar med sig om henne är sådant som vanligtvis inte dyker upp i den teologiska allmändiskussionen. Varför? Det färdiga svaret – och i många fall helt befogade och i den kristna traditionen rotade – är att det gäller att vara försiktig med profetior och syner. De ska prövas noga, sägs det i Bibeln. Men försiktigheten kan också göra att många håller tyst om alla andliga funderingar av rädsla för att stämplas som svärmare eller heretiker. Det är lätt hänt att all kristen mystik åker ut i kylan.

Om lutherska församlingsledare vill ha en inblick i vad deras medlemmar också kan fundera på är boken här en hälsosam påminnelse om ett utanförskap som inte bottnar i utskrivningsklassikern ”den betyder ingenting för mig längre”.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54