”Vad protesterar ni emot?”

12.10.2017
INKAST.

– Men Madame, vad protesterar ni egentligen emot?

Om någon vecka är det 500 år sedan Luther spikade upp sina teser, i protest, på en kyrkdörr. Den 500-åriga protesten behandlades för cirka 20 år sedan i öknens utkant av en ung finlandssvensk kvinna i samspråk med en något äldre afrikansk man. Jag fick frågan ovan då jag, som ansvarig för Finska Missionssällskapets Bibelskolas kök i Senegal, handlade några säckar ris i kvartersbutiken. Vi använde det finländska kyrkfolkets kollektpengar och transparensen var ett måste. Att kunna redogöra för hur pengarna använts var och är viktigt. Så jag bad om ett kvitto för mitt inköp, även om jag inte var helt säker på att handelsmannen var läs- och skrivkunnig.

Jag visste att kvittot skrivs, endera av honom eller någon skrivkunnig på gatan, som hade kallats in vid behov.

– Jag skriver kvittot på Mission Catholique, sa försäljaren.

– Nej, det här ska på Mission Luthérienne, svarade jag.

– Jaha, och vad är det för skillnad på er och katolikerna då?

– Nå, vi är protestanter, svarade jag rappt och hörde med detsamma hur konstigt det ordet lät i den kontexten. Protestant. Det var då han ställde den helt berättigade frågan ”vad protesterar ni emot?”. Mina serere-språkunskaper räckte inte till att förklara skillnaden mellan katoliker och lutheraner. Det gjorde inte heller mina teologiska kunskaper, så prästfru jag var, så jag beslöt att avbryta den teologiska intervjun med ett, nå, egentligen är det samma sak, vi är kristna. Punkt och slut.

Med all respekt för vår lärofader Luther, men sedan den gången i den dammiga, heta butiken med möss springande kring rissäckarna, vill jag inte kalla mig protestant. Jag vill vara kristen. Det räcker.

Många gånger kallades vi i Senegal för katoliker. I den miljön finns oftast ett likhetstecken mellan katolik och kristen. Det störde mig inte alls. Och jag tror inte att det störde våra katolska bröder och systrar att vi i senegalesernas ögon nog hörde ihop.

Det gör vi ju i allra högsta grad. Ibland har jag i Senegal frankt sagt att jag är katolik, om det i sammanhanget visat sig att det skulle bli allt för krångligt att reda ut alla teser och reformationer. Utan att för den skull känna mig som en dålig lutheran.

Uppvuxen och fostrad i ett lutherskt land vill jag värna om mina andliga och finländska rötter. På samma gång har Livsresan lärt mig att rottrådar kan växa ut i afrikansk sand och i andra andliga miljöer än den kargt trygga lutherdomen.

Jag tycker om den lutherska mässan med sitt ganska strikta och förutsägbara innehåll. Där är jag hemma. Jag njuter av att delta i den katolska mässan med inslag som tilltalar alla sinnen. Där är jag gäst.

Ann-Katrin Store

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22