Stor begåvning för vänskap

04.08.2017
Under studietiden använde vi oss en gång av en text om Agnes von Krusenstjerna. Vad själva uppgiften gick ut på och innehållet handlade om har jag glömt för länge sedan. Men en mening etsade sig fast, ett brottstycke.

Ur minnet citerat ”… hon hade en stor begåvning för vänskap”.
Stressnivån i den finländska vardagen, precis som i många postindustriella samhällen, gör att de naturliga andningshålen av mellanmänskligt umgänge verkar ha försvunnit.

Romantikerna talar om hur man förr i världen gick ut och in till varandra i stugorna och satt och pratade över en okomplicerad kopp kaffe. Så var det förr, säger man, och antyder att det är folk som har förändrats. Blivit mer komplicerade, kontrollbenägna och moderna.
En stor bit av sanningen handlar om tidsanvändningen. En oanmäld gäst som dyker upp vid fel tillfälle, när det ena barnet ska skjutsas till fotbollen och vattenjumppan börjar om en kvart, spränger en planlagd tillvaro i tusen atomer.

Hur blev det så? Tiden är en gåva, lärde munken Wilfrid Stinissen. Den ges oss, tas inte ifrån oss. Men vi har fyllt den till bristningsgränsen, så pass att vi numera också shoppar och handlar knäckebröd under tidpunkter på dygnet när både vi och kassan i stormarketen borde lägga huvudet på kudden.

Följderna för de så viktiga vänskapsrelationerna är inte positiva. Vi har inte glömt eller blivit av med vår begåvning för vänskap. Men många av oss känner smärtsamt att vi inte hinner med den, prioriterar bort den. Sommaren är undantaget. Då saktar i bästa fall farten ner och det är tydligt hur finländarna försöker hinna ikapp sitt vänskapsbehov. Vi möter varandra i loja samtal när vi inte på rak arm minns om det är onsdag eller torsdag. I de stunderna kan det glimra till en överväldigande tacksamhet över vännerna. Dem som man förvånat märker har gått med en största delen av ens liv. Andra som givits en i farten, trots bråttomlivet, och vars status som ”vän” plötsligt drabbar som en sekundsnabb insikt. Vänskap är viktig och behövs året om. Vi känner med rätta saknaden bränna till i kapp med biffarna under en grillkväll på högsommaren.

När nätverken prövas är det ofta vännerna, vid sidan av familjen, som spinner trådarna segast och snabbast. En färsk undersökning av lektor Sanna-Liisa Liikanen från yrkeshögskolan Diak visar att fattigdomsdrabbade familjer litar minst på den institutionaliserade hjälpen från samhället. I nöden aktiveras ett helt livs investeringar i vänskap på ett sätt som ofta överraskar de drabbade.

Men det handlar naturligvis inte bara om nöd. Också lusten över livet får sin kraft av vänskapen, alla grå novemberdagar och sega kvällsmöten till trots. Snart startar terminen igen. Skolorna öppnar dörrarna, karusellen går igång. Håll fast i vänskapen trots allt.
Det är nämligen inte gott för människan att vara allena.

May Wikström är chefredaktör för Kyrkpressen.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06