Symboler kräver sina försvarare

04.07.2017
LEDAREN. Korset blev frihetssymbolen för de första kristna. Att behålla det som en sådan, tvåtusen år senare, kräver vakenhet, generositet och ett rungande nej till all slags maktmissbruk av något av det mest dyrköpta vi har ärvt.

Friden lägger sig över en gästhamn. Klockan 21 (eller om de är senfärdiga – några minuter över) går besättningarna på finländska fritidsbåtar och hakar loss den blåvita flaggan i aktern och rullar sedan varsamt ihop den till nästa dag. De blågula hänger däremot kvar, dag och natt.

I en del hamnar ges rentav högtidlig signal, för att ingen ska glömma proceduren. Då undrar de ombord på de blågula båtarna på sin höjd förvirrat om kungen är död – för att citera bitska PQR-förlagets utmärkta hamnguide över Åland.

Flagganekdoten är en allmänbildande pekpinne till ett grannfolk med en mer avslappnad inställning till nationsflaggan än vår. Men guiden har också en syrlig udd, som handlar om det snygga i att kunna visa respekt för en avvikande tradition. Historia och krigsår präglar synen på korsflaggan, som på många sätt ser liknande ut som grannens, men ändå har betydelser med en annan tyngd och skiftning.

I förlängningen handlar det hela om symboler. I Sverige har nationalistiska strömningar på många sätt lyckats kapa flaggsymbolen. Det som en gång var en glad stingpinne i knuten på en röd sommarstugeidyll är i dag är något som många värjer sig en smula för. Svensk, ja, men inte sådan svensk.

Vid millennieskiftet år 2000 gav Svenska kyrkan ut bildpraktverket Tradition och liv, som en manifestation över den kristna trons rötter och puls i Sverige. Det var midsommar, nationaldag, tjofaderittan och lucia för hela slanten.

Femton år senare, när det var dags att uppdatera boken, har förlaget bytt ut en del av bilderna – och anpassat dem till en verklighet där det blågula tonas ner kraftigt.

I sig är det väl bra. Men det handlar också om ett förlorat slag om symbolerna, eller kanske rentav ett slag som inte ens blev av.

Goda symboler fordrar nämligen både vilja till försvar och till inkludering. De måste försvaras mot krafter som vill ta dem i bruk för syften som inte är goda. De måste hållas upp mot ljuset av den verklighet som råder här och nu. Vi måste aktivt jobba med läxan att inkludera och involvera andra i det goda narrativet. Vår gemensamma flagga, allas skolavslutning och julfest. Symboler kan vidgas till att omfatta ett ”vi, här och nu, tillsammans”. På det sättet stärker vi det goda.

Och föralldel … korset som symbol inte att förglömma: Ylva Eggehorn skriver i sin Milleniepsalm om hur ”vi skrev ditt namn på våra stridsbanér”.

Korset blev frihetssymbolen för de första kristna. Att behålla det som en sådan, tvåtusen år senare, kräver vakenhet, generositet och ett rungande nej till all slags maktmissbruk av något av det mest dyrköpta vi har ärvt.

May Wikström

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10