Jag teg och begrundade, men gick med ett inåtvänt leende

23.03.2017
INKAST. Katarina Gäddnäs skriver om reträtten som förändrade hennes liv.

Jag kom hem från meditationsreträtten på Snoan som en annan människa. Trots många år i församlingens barn- och ungdomsverksamhet, teologistudier i Åbo och en period inom den karismatiska väckelsen hade jag aldrig upplevt Guds närvaro och kraft så stark och konkret som de där tysta dagarna på meditationskudden med tillbedjan, tidebön och mässa. Och det var inget som gick över när jag kom hem till vardagen. Jag hade blivit påmind om det jag någonstans alltid vetat. Den heliga närvaron.

Jag cirkulerar i Guds blodomlopp och Gud i mitt. I varje andetag. I varje pulsslag. Rätt snabbt insåg jag ändå att det här skall man inte prata för högt om. Eller snarare: det gick inte att förklara eller sätta ord på. Det jag hade fått var bortom orden. Så jag teg och begrundade, men gick alla dagar med ett inåtvänt leende som ett hemligt havandeskap. Kristus lever i mig. Jag bär Kristus ut i världen samtidigt som Kristus bär mig.

Givetvis kommer det ökenperioder, då gruset knastrar mellan käkarna och det är långt mellan oasernas källflöden. Det har också funnits stunder av svartaste förtvivlan och mörker. Stunder då jag just och just i takt med andningen orkat be Jesusbönen i dess kortaste form: Herre förbarma dej!

En sådan dag satt jag i Åbo domkyrka och grät: Låt mig behålla barnet, Gode Gud låt mig behålla barnet! Jag förlorade barnet och det är svårt att dela sorgen med andra när nästan ingen annan hade vetat. Flera månader gick jag ensam med min hemliga sorg.

På söndag firar vi Marie bebådelsedag. Hon den unga, utsatta blev utvald till ett stort och svårt uppdrag. Jag häpnas varje gång jag läser texten över hennes mod, hennes tillit. Som ogift och gravid kunde hon ha straffats med döden, så sker ännu i dag i vissa kulturer. Men jag häpnas också över Josef, över hans mod och tillit. Han måtte ha älskat henne mycket, eller gjorde han bara sin plikt? Vad tänkte han i sina mörkaste stunder?

Det finns många människor som går med en mer eller mindre hemlig sorg över barnlöshet. Jag har vänner som berättat att den sorgen helt förlamat dem i många år. Varje barnvagn på stan, varje gravidmage är som ett hån, ett slag i ansiktet. Livet blev inte som man tänkt sig. Man hittade aldrig en partner, det lyckades aldrig med en befruktning, adoptionsprocessen blev för lång. Sen finns det andra som blir gravida utan att vilja ha ett barn. De finns de som aktivt väljer bort barn ur sin familjebildning. Livet är svårt. Så är det. Det finns inga enkla svar eller lösningar. Men jag sträcker ut handen för att försöka nudda Marias blåa mantelfåll. Blått, den heliga tillitens färg.

Katarina Gäddnäs

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39