Barnen, himlen och kyrkan

07.02.2017
LEDARE.

I flera repriser har kyrkan själv konstaterat att dess viktigaste fostran av medlemmar sker bland barn och unga. Att religion överförs främst från mödrar till barn är ett känt religionssociologiskt faktum, så insikten att barnarbetet är jobb för framtiden borde inte vara ny. Ungefär i samma veva brukar den evangelisk-lutherska kyrkan vara snabb att slå sig för bröstet för sina mamma-barngrupper och det väl inarbetade konfirmandarbetet, där de unga hjälpledarna, storasyskonen, bidrar till den enorma populariteten.

Och visst är det bra, alltsammans. Ändå är det uppenbart att den teologiska diskussionen om och i kyrkan sätter fokus på helt andra saker. Om barn och unga är det absolut viktigaste, mest avgörande för att någon i framtiden överhuvudtaget ska tro och verka i kyrkan – varför talas det inte högt och brett om hur kyrkan ska vårda detta guld?

Förra helgen firade församlingarna kyndelsmässodag. Det är en av de söndagar när barnen ställs i fokus, texterna handlar om hur den gamla Symeon får sin längtan besvarad, när han i Jesusbarnet känner igen den som han och hans folk har väntat på. Längtar vår kyrka efter sina barn på samma sätt som han?

Tyvärr blir barnen ofta snarast ett pynt i mässan. Deras närvaro fogas in i den benhårda struktur som redan existerar, snarare än att man vänder på det hela och tar det perspektiv där Jesus sätter p för lärjungarnas försök att hindra barnen att nå fram till honom och i stället lyfter upp de minsta i famnen och välsignar dem. Familjegudstjänsten blir inte barnanpassad bara för att barnkören sjunger. Familjerna som bänkat sig för att lyssna kommer i de flesta fall troligen inte tillbaka nästa söndag. Då måste och borde man väl fråga sig vad det är som är fel? Ifall det faktiskt var det viktigaste?

För två år sedan trädde den evangelisk-lutherska kyrkans barnkonsekvensanalys i kraft. 23 kapitlet i kyrkoordningens 3 § lyder: För att främja barnets bästa ska kyrkliga myndigheter i sin beredning av beslut analysera och beakta beslutens konsekvenser för barn. Konsekvensanalysen utförs av den myndighet som först behandlar ärendet. Med barn avses här alla som inte fyllt 18 år.

I det här sammanhanget mediterar man stilla över bibelcitatet ”bokstaven dödar men Anden ger liv”. Det ligger något djupt och sorgligt ironiskt över hela paragrafen. Den är i sig en manifestation av något kyrkan misslyckats med.

Det går ändå att ändra på. En finskspråkig gudstjänst i söndags bjöd på en ögonöppnare. Barnkören fanns där, men den fungerade som en auktoritativ försångare för hela församlingen i alla psalmer, som alla var barnpsalmer. Predikan var tydlig utan att vara tillgjord, handdockorna en okomplicerad illustration. Vid nattvarden, där vinet nu var saft, kryllade det av babyer, små barn och vuxna barn. Och vid en av stationerna köade bland annat barnkören för att få oblaten räckt till sig ur handen på en jämnårig. Det sammantagna budskapet var drabbande på ett sätt som gjorde alla närvarande små.

Helt utan paragrafer.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54