Brinna utan att brännas

15.03.2012
Jag hinner inte, jag hinner inte, jag hinner inte … med andan i halsen rusar jag genom min almanackas dagar. Piskad av Kronos. Det är så tusans mycket man borde hela tiden: Jobba flitigt, ge tid åt dem man älskar, motionera, baka cupcakes, laga surdegsbröd och gå på hem och skolamöten.
Det är fastetid och jag rannsakar hur jag använder mina resurser, också min tid. Det är en kons-tig tidsålder vi lever i. Många håller på att arbeta ihjäl sig och många har alldeles för mycket tid och lite att göra …

Den ideologi är livsfientlig som säger att en människa är mer värdefull ju mer aktiv hon är, ju mer hon presterar. Moder Teresa sade: ”Det viktiga är inte hur mycket vi gör utan hur mycket kärlek vi lägger ner i det vi gör.” Jag är också övertygad om att den som är lyhörd och ödmjuk mot sina personliga villkor kommer att vara det också i större sammanhang.

Det är livsviktigt att stanna upp och lyssna inåt, mot min egen inre röst och mot Gud. Våra stressade kroppar måste tuktas, läras att varva ner, slappna av. Stresshormoner är i det långa loppet förödande för människokroppen. Vi vet att det är så, men det är så eländigt svårt att stanna upp. Sen, tänker vi, sen – jag ska först bara …
Vad vi än har för livsuppgifter så är det viktigt att ge tid för stillhet, att ladda batterierna. Man kan inte elda bastu med dörren öppen. För att få upp värmen när man eldar i bastuspisen är det viktigt att man stänger dörren om sig.

Det är okej att dra sig undan. Stänga av telefonen. Freda en timme eller (O, ljuvliga nåd!) en hel dag åt bön och eftertanke. Jag får kraft av att bara vara tyst och stilla inför Gud. Att komma inför Guds ansikte. Som katten i solen på trappan. Bada i kärlek.

En kristen tro borde utgöra ett skydd mot orimliga prestationskrav. Att vara tilltalad av Guds kärlek är att i sitt inre få ett område som är okränkbart för alla andra krafter.

Ändå är utbrändhet eller utmattningsdepressioner vanliga också i kyrkliga sammanhang. Det är arbete man inte ser resultatet av direkt, det är omöjligt att räcka till för alla, och i kyrkan är det lätt hänt att vi tolkar andras och våra egna krav på oss själva som Guds krav på oss. Men har du mer att göra än vad du har tid för är inte allt du gör Guds vilja i ditt liv.

Pulsslaget är den svåraste platsen att vara på, att vara närvarande i nuet, att vara i varat. Vi kan inte vara närvarande i en lång sträcka, bara vid en punkt i taget, som hjulet mot vägytan. Livet är ett pärlband av ögonblick, vissa pärlor är förtvivlans svarta, andra skimrande av guld eller pärlemor. Vi får leva dem pärla för pärla.

Katarina Gäddnäs

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12