Religiös upprustning

28.04.2016
”Civilisationernas kamp” hette (i svensk översättning) en omdiskuterad bok av statsvetaren Samuel Huntington, från 1996. Grundtesen var, i brant förkortning, att framtidens globala konflikter utspelas med världsreligionerna som vattendelare, främst kristendom och islam. Hans analyser ansågs allmänt både förenklade och överdrivna. Nu, exakt 20 år senare, har mycket av det han skrev om besannats.

Jag har det senaste halvåret blivit väldigt illa berörd av att märka hur starkt många av mina förnuftiga vänner har reagerat mot de islamistiska tendenser som med den stora flyktingvågen också har kunnat skönjas på våra breddgrader, även om de varit blygsamma. Speciellt de sexuella grupptrakasserierna under nyårsfirandet har fått många på bakfötterna, även om deras faktiska omfattning fortfarande är omstridd. Och för att ta ett färskt exempel: att en muslimsk miljöpartist i Sverige vägrar ta kvinnor i hand har gett upphov till lynchstämningar i vårt grannland, som spillt över också i våra sociala medier. Och det bara nån dag efter att partiets bostadsminister tvingats avgå på grund av sitt fraterniserande med islamistiska kretsar i Turkiet.

”Maassa maan tavalla” brukar det heta, och speciellt just nu med vår blåbruna regering. Människor med för oss främmande värderingar ska inte komma hit och inbilla sig att de kan leva och tro som de gör i sina hemländer! Men hör ni då inte redan de Huntingtonska klockorna? För ju starkare vår motvilja är mot sedvänjor och trosföreställningar som är oss främmande, desto starkare lyfter vi fram våra egna värderingar och trosuppfattningar. Inte automatiskt, medvetet eller omedelbart, utan långsamt och obemärkt, liksom av sig själv.

Vi ser det redan på många plan. Utvecklingen i skola och dagis har redan en längre tid gått mot ökad sekularisering, och en marginalisering av kyrkliga symboler och ritualer. Jag är tämligen säker på att pendeln i det avseendet redan börjat slå tillbaka. Eller ta den stora webbenkät inom Svenska kyrkan som presenterades i förra veckans nummer av Kyrkpressen, kring hur starka de svenska prästerna är i sin tro. Resultaten var så överraskande att det föranledde May Wikström att på ledarplats skriva att ”det smular sönder teorin om Svenska kyrkans interna förfall”. En slutsats jag nog tror att är förhastad.

Men visst pekar resultaten på att det har skett förändringar i det andliga klimatet. Prästerna i Sverige är trots allt inte så vaga i tron som många hävdat. Men vad betyder det egentligen? Tänk om siffrorna återspeglar en religiös och moralisk upprustning av den typ Huntington beskriver. Att vi i mötet inte bara med slapp sekularisering utan också arrogant islamism skärper vårt sinnes stål, och våra religiösa trossatser. Om så är fallet, vilket jag tror, är jag inte helt övertygad om att jag till alla delar gillar enkätresultat som dessa. Eller den moraliska upprördhet som kommit i dagen i klappjakten på först Mehmet Kaplan och sedan Yasri Khan.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52