Därför att de var kristna

22.10.2015
Varför ska det vara så svårt att lyfta fram de förföljelser av människor som sker specifikt därför att de bekänner sig till och utövar kristendomen?

I den stund uttrycket ”förföljda kristna” dyker upp i den offentliga diskussionen – och det händer inte ofta – sker reflexmässigt följande:


Deras lidande relativiseras. Vi påminns och påminner varandra om att lidandet inte bara drabbar just dem utan också andra troende. Det är visserligen sant, men samtidigt flyttas fokus från det akuta, konkreta och specifika till något allmänt som är svårt att åtgärda. Att rikta kritik mot en stat för att den behandlar en specifik grupp illa har en kraft och udd, som försvinner i konstaterandet att det är ”illa när alla behandlar varandra illa”. Hyperkorrektheten gör att allt slätas ut, och att särskilt kyrkan ibland fegar ur från att tydligt ta ställning för de lidande kristna.


Deras lidande politiseras. Den kristna köpmannen i Bagdad som fått sin butik sönderslagen blir en bricka i en kroppslös politisk debatt i länder tusentals kilometer därifrån. I överföringen försvinner det unika och förfärliga som drabbat honom, hans familj, hans grannar. Han blir en komponent att låna in vare sig det handlar om flyktingpolitik eller något annat. Det gör honom användbar för en del, oberörbar för andra. De som driver sin egen sak genom att på det här sättet de-humanisera hans lidande, hans rätt till liv, tro och trygghet begår det grövsta sveket av alla, vare sig de gör det i kyrklig eller politisk kontext, vare sig han förvandlas till ett argument eller ett motargument.


Deras lidande rättfärdigas. Det här är det fulaste och grövsta resonemanget, som därför kräver en hel del svängar i argumentationen. Det bottnar i samma logik som utläggningarna om den våldtagna kvinnans kortkorta kjol. I botten ligger antagandet om att det i grunden är de kristnas eget fel. Bekanta argument brukar handla om korståg och kristendomens övergrepp också i historisk tid, allt gammalt bråte duger. Det är en billig och intellektuellt oärlig metod –som det oaktat ändå lyckas flytta fokus från det konkreta här och nu.


Som ett resultat har västvärlden nästintill gjort sig immun mot en verklig debatt om det katastrofala läget för de kristna som förföljs, särskilt i Irak. Den färska rapporten över vad som hänt de två senaste åren från en katolsk mänskorättsorganisation förskräcker.

Det kristna arv som försvinner nu kommer aldrig tillbaka. Det brukar sägas, och återigen får det en del att automatiskt slå dövörat till. Det gäller att minnas det viktigaste, hålla kvar smärtan: Det handlar inte om att K-märka något slags kristet världsarv. Inte om att ställa sig på barrikaderna för ett exotiskt kristendomsmuseum. Det är rätt och slätt att hålla blicken öppen för att verkliga människor av kött och blod får sina mänskliga rättigheter kränkta och sina hem och liv förstörda.


Det är så sorgligt och så för sent om domen efteråt lyder: De fördrevs och dödades i sina hemtrakter, därför att de var kristna. Deras öde förtegs och förringades. De blev offer för ett dubbelt övergrepp. Därför att de var kristna.

May Wikström

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08