Det pinsamma landet?

10.09.2015
Detta år har tärt på alla spår av nationalistisk anda jag haft. Jag har under året förfärats i större utsträckning än tidigare när jag tagit del av inrikesnyheterna. Finlands politik tycks ha tagit en absurd vändning och övertagits av en samling populister och ideologer vars syften jag är rädd att ska ruinera folksjälen.

När min familj hade gäster från Sverige i somras ville de gärna diskutera Finlands nuvarande politik bland annat gällande flyktingar, bistånd och välfärdssatsningar. De var förundrade över den väg Finland valt och jag kunde inte göra annat än erkänna att Finlands politik för tillfället är allt annat än förträfflig. Framför allt upplevde jag att jag var tvungen att skämmas för hela Finlands del eftersom jag upplevde att mitt land blivit pinsamt.


Den politik som Finland har gått in för skulle egentligen inte behöva vara så farlig, eftersom man i en demokrati alltid kan ersätta den politik som förs. Men politiken har blivit en källa till oerhörd ångest och sorg för mig eftersom folket verkar acceptera den riktning politikerna tagit (i alla fall om man ser till vissa gallupundersökningar). Jag ser inga revolter på gatan, i stället upplever jag att folket nickar instämmande.

En känsla av pessimism inför framtiden har därför legat över mig under våren. Men den tyngden lättade aningen under sommaren.


Efter att riksdagsledamot Olli Immonen i somras gjorde sitt nu ökända uttalande mot mångkulturalism väcktes äntligen många finländare ur sin politiska slummer. Vi har en dröm-kampanjen samlade som en följd av uttalandet tusentals människor som protesterade mot den populistiska och ideologiska grund som Immonens uttalande baserar sig på.
Jag och min familj tog del i protesterna som hölls på Åbo torg i början av augusti och när jag stod på torget tillsammans med drygt 1 000 bröder och systrar försvann en stor del av min pessimism. Tillsammans utgjorde vi i den stunden en gemensam kropp med en politik som var ett alternativ till den etablerade. Vi synliggjorde ett Finland som välkomnar främlingen – ett Finland jag kan vara stolt över.


På samma gång påminde demonstrationen mig om hur viktig kyrkan kan vara. Precis som på Åbo torg förmår även kyrkan skapa sådana utrymmen där en alternativ politik framhålls. Framför allt när kristna samlas för att fira nattvard tillsammans kan de manifestera en politik som inte innefattar främlingsfientlighet, en övertro på marknaden eller förkastandet av de minsta bland oss. Kyrkan kan sålunda när hon är som bäst synliggöra en politik som utmanar landets pinsamheter.

Fredrik Portin

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21